Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Gustav Vasa till hertig Erik. Av Frans Bengtsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANS BENGTSSON
Du går i lön och ser dig om
att mig ej vördnad bjuda,
som fordomdags prins Absalom
mot konungen ,av Juda.
Du mastrar, vad jag gjort och tänkt till detta rikes väl,
med ord, som stinga mera svårt än ålderns krankhets plåga.
Ty allt, som bodde i min själ
av vilja och förmåga,
är ett med detta verk, som du i trots vill vedervåga.
Jag skulle nöjd till ro mig lagt
från denna levnads vånda,
förvissad att i trogen vakt
min gärning fick bestånda.
Till stöd för dig fanns prövad stav, till väg fanns jämnat spår;
men endels lägges mänskans plan, och endels Herren dömer.
Din egen viljas väg du går,
om egna mål du drömmer,
och mig, min önskan och mitt råd beler du och förglömmer.
På klagovisor syns du mätt;
jag skall dem ej mer sjunga,
fast slika låtar falla lätt
på ålderdomens tunga.
Min son, min son! Med bortvänd blick du lyssnar till min röst;
ifrån din själ blir utelyckt vart ord, jag månde säga.
Sant blev det sagt, att ålderns höst
skall ingens hjärta äga,
men vara för sitt eget blod en främling fjärranväga.
Jag är en arm och maktlös man,
som ej ens ord kan skänka.
Den färd, som du skall träda an,
kan ej min vilja länka.
Men när du valt din egen väg, så bed om det till lön,
att du och ej ditt land och folk din villofärd får sona!
Det skall ock bli min sista bön;
må sen Guds vishet skona
dig från så tunga fjät som dem, jag trädt för Sveriges krona.
314
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
