Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Mose i den nyare forskningen. Av Joh. Lindblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOSE I DEN NYARE FORSKNINGENS LJUS
Den lilla dikten är långt äldre än
den källa som upptagit den och har (i
motsats till den längre sången i kapitlets
förra hälft) direkt sprungit fram ur själva
den historiska situationen. Den har
sjungits med försångare och kör, under
danssteg och till ackompagnemang av pukor,
såsom det sker i orienten än i dag.
Vad är Röda havet? I den frågan
döljer sig ett invecklat problem. Den
havsarm som skiljer den arabiska halvön
från Afrikas fastland grenar sig norrut
i två djupt inskurna vikar, Suezviken i
väster och Akabaviken i öster. Tidigare
har man allmänt antagit att bibelns »Röda
hav» var Suezviken eller någon del därav!
Kittel i sin »Geschichte des Volkes
Israel», 1912, tänker på de sumpmarker
som i forntiden skola ha bildat
Suez-vikens förlängning i norr. Gressmann
åter hävdar med bestämdhet att Röda
havet var den östliga havsarmen,
Akabaviken. En huvudfaktor i hans
bevisföring är förmodandet att katastrofen vid
Röda havet måste ha stått i samband
med en vulkanisk eruption. Nu finnas
emellertid inga vulkaner i närheten av
Suezviken, däremot finnes en lång
vulkanisk bergskedja på den arabiska sidan,
öster om Akabaviken.
I närmaste samband med frågan om
Röda havet står frågan om Sinais läge.
Från gamla tider har man sökt Sinai på
den s. k. Sinaihalvön, halvön mellan
Suez- och Akabavikarna. Den äldsta
berättelsen om de heliga platserna i dessa
trakter ha vi i pilgrimen Aetherias
reseskildring från 500-talet e. Kr. Dock kan
traditionen följas tillbaka ända till
3OO-talet, vid vilken tid munkar först begynte
slå sig ned på halvön.
Var Sinai en vulkan, kan det ej ha
legat på denna vulkanlösa halvö. Man
söker det då naturligast med
Gressmann i trakterna vid Akabaviken, borta
i Arabien. At samma håll pekar ock
staty av ramses ii.
omnämnandet av stammen Midjan i
samband med Sinai, varest denna stam synes
ha haft sin boningsort. Forntidens
historieskrivare och geografer känna nämligen
en stad Madian öster om Akabaviken.
Fullt bindande är ju Gressmans
argument icke. Det är icke nödvändigt
att den svallvåg som fördränkte
egyptierna hade vulkaniska orsaker. Ej
heller behöver Sinai ha varit en vulkan.
Att teofanien på Sinai skildras så, att
man kommer att tänka på en vulkanisk
eruption, kan bero på att berättaren
lånat sina motiv från ett vulkaniskt
utbrott som han annorstädes bevittnat.
Och att ett Madian fanns i Arabien
omöjliggör ingalunda att midjaniter bodde
363
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
