Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Thomas Mann. Av Algot Werin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r7v
<23
THOMAS MANN
Av ALGOT WERIN
EN KONSTNÄR som ej
pris-ger sitt hela jag är en onyttig
varelse», säger Friedrich
Schlegel. Thomas Mann finner
dessa ord talade ur sitt eget hjärta,
och som motto till en av sina
böcker sätter han Ibsens ord: »Att dikta är
att hålla domedag över sig själv».
Rousseau är väl inte helt i hans smak, men
dennes böjelse att utan skamkänsla radikalt
och hänsynslöst blotta sig har hans
sympati, liksom han vet att uppskatta
Strindberg ur denna synpunkt. Han anser det
möjligt att som konstnär öppna sitt hjärta
och ändå förbli oanfäktad som
privatperson. »Aldrig var jag rädd för att visa
mig», säger han. Hans romaner och
noveller ha en utpräglad autobiografisk
läggning, och vid mer än ett tillfälle
har han gett direkta upplysningar om sin
härkomst och sin andliga och
konstnärliga utveckling. Med mindre reserve
än någonsin ger han sig i sin sista
bok, »Betrachtungen eines Unpolitischen»,
i vilken man enligt hans egen utsago
finner privatbrevets fria meddelelselust. Där
visar han en rent av oroande insikt om
sig själv och sitt författarskap. Säkert
370
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
