Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Engelskt universitetsliv. Av Erik Björkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK BJÖRKMAN
Inom de engelska universiteten ha vi
att särskilja tvänne alldeles olika typer.
A ena sidan stå de gamla ärevördiga
universiteten i Oxford och Cambridge
med traditioner från medeltiden, å
andra de »moderna» eller »nya»
universiteten i Durham, London, Manchester,
Leeds, Liverpool, Sheffield, Birmingham,
Bristol.
Innan jag övergår till mitt ^entliga
ämne, universitetsförhållandena i Oxford
och Cambridge, torde några ord om
dessa »moderna» eller »nya» universitet
för jämförelsens skull vara på sin plats.
Universiteten i Wales (»University
Colleges» i Aberystwyth, Bangor och
Cardiff), Skottland (St. Andrews, grundat
1411; Glasgow, grundat 1451, Aberdeen
grundat 1494; Edinburgh, huvudsakligen
en medicinsk högskola, framgången ur
det 1583 grundlagda Towns college)
och Irland (Trinity College i Dublin,
grundat 1591) kunna här av naturliga
skäl endast nämnas.
De »moderna» universiteten
överensstämma i de flesta avseenden mera med
kontinentens motsvarande
lärdomsanstalter (t. ex. de tyska och skandinaviska
bridge> (1890), samme författares »In
Cambridge Courts» (1891) samt E. F. Benson, »The
Babe, B. A. Being the uneventful history of a
young gentleman at Cambridge University»
(1897). Bilder från universitetslivet erbjudas
oss även i Smedleys Frank Fairleigh,
Thacke-rays Pendennis, H. V. Dickensons roman Keddy,
a story of Oxford (1907), Mc Kennas Sonia
1917, många andra att förtiga.
Floden av böcker om universiteten i
Oxford och Cambridge är så ymnig, att det skulle
taga allt för mycket utrymme att här ens
nämna de viktigaste arbetena. Här må dock
anföras några stycken: G. C. Brodrick, A
history of the university of Oxford; H. de
Selin-court, Oxford from within; A. Stedman, Oxford,
its life and schools; J. Wells, Oxford and its
Colleges; J. B. Mullinger, A history of the
university of Cambridge; R. B. Johnson, The
Cambridge colleges; J. W. Clark, A concise
guide to the town and university of Cambridge
universiteten) än med de gamla engelska
systerinstitutionerna i Oxford och
Cambridge. I dessa senare bo och äta
studenterna i sina respektive Colleges och
äro underkastade mycket stränga
levnadsregler, måste indela sin tid efter
dessa, vara hemma efter ett visst
klockslag o. s. v.; vid de »moderna»
universiteten bo studenterna ute i staden och
åtnjuta ungefär samma rörelsefrihet som
varje annan medborgare.
De »gamla» universiteten uppehållas
genom privata donationer, av vilka
somliga förskriva sig ända från medeltiden,
och hava åtminstone hittills icke erhållit
något statsunderstöd. De »moderna»
understödjas av staten.
Alla de moderna universiteten giva
vidsträckt utrymme åt studier, som äro
av direkt betydelse för det praktiska
livet, t. ex. ingeniörsvetenskaper och
metallurgi. De gamla äro mera
teoretiskt och idealistiskt anlagda och giva
företrädet åt studier som stå det
praktiska livet mera fjärran, t. ex. klassiska
språk och historia. De förra utbilda
fackmän, de senare först och främst
gentlemen.
De gamla universiteten äro belägna
i mindre städer och äro där helt och
hållet dominerande. Stad och
universitet äro där, praktiskt sett, samma sak.
De nya universiteten äro, bortsett från
det i Durham, som f. ö. i viss mån kan
räknas till de äldre, förlagda till
storstäder, i vilka de så godt som försvinna
och på vilkas fysionomi de icke kunna
trycka någon prägel.
Det i Oxford och Cambridge
obligatoriska s. k. »tutorial system», enligt
vilket varje yngre student står under
överinseende av en »College tutor», en
tjänsteman, som har uppsikt över sina
studenter samt ordnar och har ett visst
ansvar för deras studier, är så godt som
■okänt vid de moderna universiteten. De
428
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
