Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Bertrand Russells livsåskådning. Några huvuddrag och synpunkter. Av Gustaf Åkerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERTRAND RUSSELLS LIVSÅSKÅDNING
likt visa sig i icke ringa
månutvecklingsfiendt-lig. Slutligen är den allt förstarktimpregnerad
av ett av tidens huvudonda, den uteslutande
materialistiska värderingen av livet. »Men
det är ej sant att ett människovärdigt
liv kommer av sig självt, endast fattigdomen
minskas.»
Ett livligt erkännande ger däremot
Russell särskilt i »Vägar till frihet» åt vissa
av syndikalismens idéer, icke åt vissa av dess
stridsmedel såsom t. ex. sabotaget, men
åt dess framtidsmål. Han vill sålunda att
varje särskild industri skall utgöra en enhet,
åt vilken i största möjliga utsträckning
skall överlämnas makten att besluta om
alla frågor, som blott angå den själv, och
vilka hittills ofta avgjorts av statsmakterna.
Inom dessa industriella unioner skola enligt
Russell arbetarna ha det bestämmande
inflytandet, i allmänhet väl även äganderätten
till produktionsmedlen, såsom syndikalisterna
önska. Detta decentraliserade
produktionssystem, väntar Russell, skall erbjuda de av
honom önskade möjligheterna för personligt
initiativ och arbetsglädje. Han apostroferar
syndikalismens sats att det ofta är viktigare
att skapa frihet i arbetet än att öka det
materiella välbefinnandet.
Gent emot Russells uppfattning i denna
punkt bör det framhållas att hittills gjorda
försök icke gjort det sannolikt att arbetarnas
övertagande av den ekonomiske företagarens
roll skulle visa sig lyckligt för någon part.
En företagares verksamhet är till sin natur
oftast något ständigt skiftande, och han bär
oftast en stor risk, och för sådant lämpar
sig knappast en arbetarkår.1
I »Vägar till frihet» ansluter sig Russell
tämligen obetingat till en i England på
senare tid uppkommen riktning, som kallas
skråsocialism. Enligt denna skola de
industriella unionerna eller skråen välja
representanter till en allmän skråförsamling, som
alltså representerar samhällets medlemmar
såsom producenter. Konsumentintressena
representeras såsom hittills av vederbörande
parlament, och över båda står en
parlamentets och skråförsamlingens förenade
1 Se beträffande vissa hithörande problem en
ntressant artikel av E. Hallin i »Tiden» h. 3. 1919.
kommitté, som beslutar i frågor, vilka i lika
mån beröra konsumtion och produktion. I
samma bok framlägger han även ett
utvidgat program till social inkomstfördelning.
Med upptagande av vissa idéer från den
teoretiska anarkismen föreslår han, att alla
människor skulle fritt erhålla vad de
behövde för sitt livsuppehälle, oavsett om de
utförde något av samhällsmyndigheterna
gillat arbete eller icke. Detta för att hindra
att verksamhet av nyskapande eller
oppositionell karaktär, vilken icke vunne
sådant gillande, skulle bli ekonomiskt kvävd.
Allt som ginge utöver det för livsuppehället
nödvändiga skulle däremot med vida mindre
olikheter än nu är fallet fördelas mellan
dem som vore villiga utföra ett officiellt
erkänt arbete. Detta för att bibehålla en
tillräcklig eggelse för ordinärt
samhälls-nyttigt arbete.
Det är av intresse att jämföra Russells
åskådning i nuberörda ämnen med den
ortodoxa Marxismen. Den djupaste
skillnaden dem emellan torde ligga i de
psykologiska huvudmotiv, som vid respektive
åskådningars utformande drivit deras
upphovsmän. Detta motiv är hos Russell
uppenbarligen varm medkänsla med de
kroppsarbetande klasserna och därutöver
med alla människor. Hos Marx åter synes
det i främsta hand vara agg och hat mot
överklassen, och hela hans lära bär starkt
prägeln av att vara vad Nietzsche kallat
en ressentiment-moral. Att Russells
åskådning har de största utsikterna att leda till
mänsklighetens bästa ligger i öppen dag.
Bertrand Russell förenar i sina verk på
ett mycket sällsynt sätt ett skarpt tänkande,
ett realistiskt och oavhängigt seende och
ett det varmaste hjärta. Sin harmoni och
idealitet har han icke vunnit genom
något bekvämt bortseende från fakta eller
svårigheter inbyggda i livet självt. Särskilt
»Världens återuppbyggande» kännetecknas
av ett samtidigt djupt och frimodigt patos, en
på samma gång manlig och känslig
vitalitet och skall därför icke kunna undgå att
göra ett djupt intryck på så godt som varje
dess läsare.
559
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
