Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Djurbilden i konsten. Av Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄGARE MED HUNDAR. ASSYRISK RELIEF.
DJURBILDEN I KONSTEN
Av CARL G. LAURIN
EN BILDADE, ja nästan
ab-I normt bildade och övernaturligt
’ naturkunnige person, som skrivit
denna bok, är en av svensk
fader och rysk moder i Darmstadt född
världsmedborgare, som har mera kännedom
om termitmyrsamhällets organisation än det
svenska lagsamhällets. Kanske är
penningväsende, religion och politik det enda, som
ej intresserar denne märklige man, vilken
gett sitt klingande namn åt en skalbagge
och innehar Svenska akademiens stora
guldmedalj. Han känner lika bra till
tusen-fotingens fötter som till den jambiska
trimeterns dito.
Till det yttre mycket lik framlidne asen
Odén, har han med rysk lidelse, med tysk
grundlighet, med fransk kvickhet och med
den engelske dilettantens säkerhet —
Darwin var ju »dilettant» i naturhistoria,
Klinckowström är det i konsthistoria —
och med indianens naturobservation kastat
sig på sitt ämne med något av samma
iver, med vilken en hungrig neger ger sig
på en råhackad gnubiff.
»Pioniären får vara beredd», säger han
i slutorden, »att från andra sidan gränsen
hälsas som inkräktare», menandes att då
det gäller konst, ett område på vilket den
lärde mannen förklarar sig vara i
huvudsak en nykomling, förmodligen
vederbörande fackmän skulle liksom ortodoxa
protestantiska teologer under 16oo-talet
gentemot dem, som ej genom dörren kommit
Axel Klinckowström: Djurbilden i konsten. Åhlén & Åkerlund, Stockholm.
605
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
