Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tolfte häftet
- Freskobilderna i Lo Scavo Gargiulo nära Pompei. Av Cecilia Wærn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CECILIA WÆRN
en motivrikedom och en fart, som
oemotståndligt rycka med sig. Men ett
ha de alla gemensamt: fiktionen av vägg
(ibland utslagen och endast företrädd av
ett par pilastrar), med en sockel
(podium) rundtom nedtill, perspektiviskt
målad som framspringande. Ibland är denna
väggfast; ofta också behandlad som
fristående, som postament eller podium åt
de ståtliga kolonner som bära taket
kanske en meter framför den målade
väggen bakom. På detta podium har nu
Publius Fannius i peristylen låtit måla
grupper av härliga guld- och silvervaser
— syftande på hans segrar i spelen,
enligt Barnabei. (Fonden var här svart;
upp under takgesimsen hängde präktiga
girlander på en amarantröd grund.)
Men det kuriösa är, att man på detta
podium ställde figurer i nästan naturlig
storlek. På fondväggen i den stora
salen (Oecus) stod Venus halvnaken och
ståtlig, i ett guldviolett skimrande
draperi, mot en bakgrund av landskap, där
Amor och Psyke leka på en ö i havet.
Mot mörk bakgrund stodo på de andra
fälten andra figurer ur den grekiska
sagovärlden, heter det. Den bäst bibehållna,
den s. k. ’Sapfo’, har dock en påfallande
yppigt syditaliensk typ, svartlockig och
storögd. En grupp har en antydan till
klippig bakgrund, där den ena av de
båda figurerna sitter — men alltjämt med
detta fortlöpande podium, på vilket
figurerna sitta som på en estrad.
* *
*
Lo Scavo Gargiulo (utgrävningarna
på gården Gargiulo) verkställdes för
omkring i o år sedan, och är nu
statsegendom. Vägen dit går genom
Gravgatan ut på landet bland de yppiga
vin-rankor och rika ärtåkrar, som nu täcka
denna kulle, vilken ännu gömmer på så
många oberäkneliga möjligheter och
oanade rikedomar. Grävningen är ännu
ofullbordad och ligger där med sina fula
plåttak som en stor grop midt i
grönskan.
De utgrävda partierna äro tills
vidare det stora trikliniet med ett par
tillstötande smårum; en portik, d. v. s.
några kolonnstammar av tegel, antagligen
del av peristyliet utanför södra
triklinie-väggen; en mindre gård med ett par
smärre rum och ett stort kök. Ett
riktigt herrgårdskök med stor bakugn och
lång, ovanligt hög härd. Kockarna voro
icke små, som tillredde de konstrika
romerska raguerna och såserna åt den
estetiske finsmakaren, som i sin matsal
ville omgivas av allvarliga bilder ur den
djupsinniga Dionysossagan.
Av de mindre rummen, alla
freskomålade i ovannämnda »andra stil», äro
de båda små rummen bredvid trikliniet
de intressantaste. Det ena, enkelt som
motiv — bara en rad refflade kolonner
på postament, bärande en förkroppad
gesims — är helt hållet i giallo antico
och ger en förtjusande föreställning om
hur tilltalande denna stil kunde verka i
liten skala, när färgerna äro friska. Det
andra har i alkoven en del figurer —
också i liten skala, stående eller
dansande enstaka eller parvis på postament
framför klarröda panelfält — alldeles som
i Fannii villa. — Det är backanter,
silener, nymfer, figurer ur den gripande
dionysosvärlden, som tydligen här hade
en av sina trogna.
Och så gå vi då in i trikliniet. Det
är stort och högt, med ett bredt fönster
åt pelargången och trädgården, som
säkert fanns, i söder, och den breda
ingången åt väster. Ett vintertriklinium
således — kanske då med en flik av
golfen synlig bortom kullarna i väster.
Taket har störtat in och freskoytan
av den övre frisen fallit ned och
försvunnit — men till av det höga rum-
628
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:57:02 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1919/0688.html
