Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Våra sjöförbindelser med Sydamerika. Av Otto Nordenskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Våra sjöförbindelser med Sydamerika
heter, som denna öppnade för
världssam fardseln, gav Johnsonbolaget anledning
att planera ännu en tredje linje, denna
gång till Sydamerikas västkust. Denna
linje startade år 1914, till en början rundt
Magalhäessundet, men numera går
trafiken huvudsakligen genom den nya
kanalen. Av för svensk import viktiga
varor gäller det här närmast salpeter,
men utsikterna äro även i övrigt mycket
stora. Sveriges handel med de nordliga
Stillahavsstaterna, t. ex. Peru och
Ko-lumbia, har hittills varit nästan ingen,
och dock gäller det här länder med en
ganska stor och omväxlande produktion
av metaller, mineraloljor, kaffe, kakao
o. s. v., och med en stor framtid, då
svenska industrialster i allt större
utsträckning här böra kunna fylla en plats.
Detta är i korta linjer vad som
hittills uträttats. Bolagets stiftare fick icke
uppleva slutet på denna utveckling; Axel
Johnson d. ä. avled 1910, men
efterträddes av sin son som ledare för
företaget. Vi stå dock, som var och en lätt
kan finna, ännu blott inför en början, och
det stora kriget har gjort att
framtidsutsikterna äro ännu mera osäkra, men också
ännu mera fyllda av möjligheter än förut.
Skall Sverige bli i stånd att begagna
sig av tidsläget, skall svensk industri
vinna ökat insteg i närmare och
avlägsnare länder? Det beror i mycket av
vårt folk själv, av våra egna arbetares
förståelse av tidsläget, men mycket
hänger också på våra stora arbetsledares
vidsynthet och energi i denna stund.
Och därvid intaga våra transmarina
sjöfartslinjer en mycket viktig ställning.
Det gäller att just nu föra Sverige och
Sydamerika närmare varandra.
Främlingarna måste se, att vi i Sverige kunna
utveckla en kvalitetstillverkning sådan
som kanske intet annat land, och här hos
oss måste vi lära känna den stora sydliga
Fot. F. Flodin,
Generalkonsul Axel Ax:son
Johnson.
världsdelen som ett de obegränsade
möjligheternas land, bebott av en i sina
högre skikt fint kultiverad befolkning,
ett land som kan förse oss med nästan
allt vi behöva av närings- och
njutningsmedel och med en mängd av de
viktigaste råvarorna för industrien, tillika
erbjudande ett rikt fält för vår
företagsamhet. Det behövs härtill även en
personlig beröring, och de lättnader den
direkta linjen beredt t. ex. för de här
nyss omtalade forskningsresorna ha ej
utgjort dess minsta betydelse. Efter allt
vad vi kunna se, går den nuvarande
utvecklingen överallt därhän att göra
avstånden mellan jordens länder kortare
och banden, ej minst de ekonomiska,
mellan folken fastare, men icke alla folk
komma att få godt härav. Skola Sverige
och Sydamerika härutinnan finna
varandra? Ett stort förarbete har gjorts,
ej minst genom Johnsonlinjens
verksamhet, men mycket beror på den insats,
som just i den närmaste tiden göres för
detta syfte.
3—Ord och Bild, 2<):c årg.
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
