Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Carl Larssons Minnesutställning. Av Klas Fåhræus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl Lar s s on s Minnesutställning
någon annan vår konstnärs man, medan
Rafaels harmoniska, på grekerna byggda
adelskultur föga eller intet tilltalade honom.
Michel Angelo åter med sin tragiska
läggning och sitt Brutus-lynne spelade
ju i måleriet för ett demokratiskt
tidevarv ungefär samma roll som Beethoven
i musiken. Och jag glömmer icke från
ett gemensamt besök i Rom 1886, hur
Carl Larsson dag för dag kunde ligga
utsträckt på ryggen i Sixtinska kapellet
för att, med ögonen spända av
beundran, uppfånga de minsta dragen av de
gestalter, som rörde sig däruppe i taket
med ett demoniskt liv.
Men demonisk var nu en gång Carl
Larsson icke, även om han under sin
mångfrestande verksamhet gjorde ett par
anslag i titanstil — bland annat vid ett
försök att framställa Kain och Abel mot
bakgrunden av Marstrands fästning —
vilket numera bortglömda experiment
förklarligt nog till ingenting ledde. Där-
emot löpte han från denna utgångspunkt
och med sina naturliga förutsättningar
osökt in på barocken. Och därför var
det även en lycka för honom att för
sitt monumental-måleri i Nationalmuseum
kunna välja sådana ämnen, som tidsenligt
passade in i denna stil. Värre gick det
för honom när han skulle komponera ett
renässansämne som Gustaf Vasas intåg
i Stockholm. För högrenässansen hade
han ju, som man kan se av hans allegori
över detta motiv i det Furstenbergska
galleriet, varken smak eller djupare
förstående. Och när han gick tillbaka till
dalmålningar, folkdräkter och gamla
bonader blev resultatet en blott halvt naiv
och mer än till hälften konstlad
peppar-kakssiil, som på ett störande vis utbryter
ur de övriga freskomålningarnas ram,
vilkas barock-stil åter aldrig rätt väl stått
tillsammans med arkitekturen i vårt
Nationalmuseums trapphall.
Än betänkligare avlopp det, när han
201
Fot. G. Sjöberg.
Kräftfisket. Kartong til l g ob elin. Oljemålning. 1898.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
