Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Almqvist som resenär och diktare. Av Ester Brusewitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ester Brusewitz
gande insjön voro till största delen så små, att
man från den höjd, på hvilken Henrik gick,
kunde se det glänsande vattnet rundt omkring
dem — —–— — —––-—
Slottet utgjorde en hvit väl underhållen
byggnad i ädel stil, mera lång än hög. Då man på
något afstånd såg den på sin holme i sjön,
liknade den en svan, hvilande i stilla behag,
omfluten af klara, svalkande böljor. Men det
var likt denna högmodiga skönhet, hvilken
lefver ensam, blott för sig själf: ty i hela
trakten rundt omkring syntes för öfrigt intet
annat ställe, blott långa, mörka sträckningar
af tallskogar utmed stränderna af insjön
utbredde sig för anblicken, emellanåt afbrutna
af åsar med glada, ljusgröna björkar; och
längst bort smälte en vild blå, obestämd
blandning af skyar och träd tillsammans med detta
omätliga, som man blifvit van att kalla
himlahvalfvet.» (Jaktslottet.)
Var om icke i Värmland eller
åtminstone i Bergslagen har Jaktslottets
författare sett denna tavla! Den
påminner starkt om hans skildring av
Skillingsmark. Den vida utsikten över
mörka skogsåsar, blånande vid
horisonten, avbrutna av ljusare sträckningar
av lövskogsdungar är densamma, det
blåa vida vattnet likaså; men naturen
kring Jaktslottet är mildare, den har
icke detta hemlighetsfulla, än
oberäkneligt hotande, än leende, som kom
diktaren att känna bävan, då han första
gång såg ut över nejden kring sitt
värmlandshem. Här är naturen vänlig,
belyst av mild sommarsol; människan
är herre även över de mörka
skogsdjupen.
Det är betecknande för Almqvist
att han så förmildrar intrycken. Hans
egen hembygd är den idylliska
mälartrakten, och det är egentligen idyllen
han överallt älskar; även om han
imponeras och gripes av en storslagen natur,
förstår han den dock ej i grunden. Det
är därför lyckligt att han ej förlägger
Jaktslottet till Värmland utan till Nerike;
om Richard Furumo än hade funnit sig
i att bo i Skillingsmark, så hade herr
Hugo säkert ej gjort det.
Skildringen av trakten kring
Jaktslottet är så full av detaljer, att det
förefaller som om diktaren varit där
icke blott i fantasien utan även i
verkligheten. Men att peka ut Jaktslottet
på kartan är icke så lätt. Diktaren
låter oss veta, att det ligger i norra
Nerike i närheten av skogstrakten
Käglan och, som det framgår av citatet
ovan, på en ö i en stor sjö. Om man
följer färden från och till Jaktslottet i
Baron Julius K*, finner mati, att
närmaste gästgivaregård är Glanshammar i
mellersta Nerike. Närmare Jaktslottet
låter Almqvist oss inte komma.
Den enda större sjö i norra Nerike
i närheten av Käglan är Väringen, som
ligger på gränsen mellan Nerike och
Västmanland. Har Almqvist över huvud
tänkt sig Jaktslottet på en viss plats,
bör det vara på den stora ön i södra
delen av Väringen. Där ligger
herrgården Kägleholm, vars ägor omfatta
hela ön. Redan under medeltiden var
godset betydande; det ägdes en gång
av Birgittas svärföräldrar. Senare kom
det i släkten de la Gardies ägo. Många
minnen vittna om Ebba Brahes
regemente, och sonen Magnus Gabriel de la
Gardie lät uppföra ett präktigt slott vid
sjöstranden. Tyvärr, är man frestad att
säga, var slottet nedbrunnet redan på
Almqvists tid, annars skulle det säkert
väl motsvarat den stolta svanen i sjöns
klara böljor. Betydande ruiner finnas
ännu kvar. Från de högsta delarna av
Käglan har man den mest hänförande
utsikt över Väringen, en utsikt slående
lik den, som visade sig för Henrik, då
han återvände från sin jaktfärd:
Väringen utbreder sitt vida vatten,
om-kransad av skogar, som förtona i en
blå rand vid gränsen mot Västmanland,
i södra delen av sjön ligger den stora
244
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
