Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Englands främsta diktare och världskriget. Av R. E. Zachrisson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R. E. Zachrisson
vars huvudsakliga motivkrets är den stora
världskampen. Även här finna vi
understundom ett drag av slapphet och dikterisk
avmattning, ej minst i de dikter som äro
särskilt avsedda att elda och värma de
fosterländska känslorna, t. ex. France, The
Outlaws, The Holy War, där vi
stockholmare få ståta med ett ej så vackert
men kanske ej så osant epitet. Andra åter
kännetecknas av den gamla glöden och
geniala kraften. Lörd. Roberts är en vacker
hyllning, hugfästande den gamle
fältmarskalkens minne; A Recantation, Verdicts
(Jutland), The Irish Guards, The Sons
of Martha, i vilka arbetet i fosterlandets
tjänst prisas, stå alla mycket högt i
rytmiskt och språkligt hänseende. Likaså
Russia to the Pacifists, en satir över
bolsjevismens ’välsignelse’ samt The Female of
the Species, vilken trots det till synes föga
artiga omkvädet (’For the female of the
species is möre deadly than the male’)
är en varm hyllning till kvinnan:
She who faces Death by torture for each life be-
neath her breast,
May not deal in doubt or pity — must not swerve
for fact and jest.
These be purely male diversions — not in these
her honour dwells.
She the Other Law we live by is that Law, and
nothing else.
I Endor gisslas vidskepelsen att söka
komma i förbindelse med de döda, som i
London urartat till en av samvetslösa
charlataner rent affärsmässigt bedriven rörelse
och redan kostat flera människor deras
förstånd.
Oh the road to Endor is the oldest road
And the craziest road of ali!
Straight it runs to the Witch’s abode,
As it did in the days of Saul,
And nothing has changed of the sorrovv in store
For such as go down ön the road to Endor!»
Det har emellertid även från engelskt
håll framhållits, att vissa dikter präglas av
en partisk och oförsonlig stämning mot
olika tänkande, som knappast är förenlig
med det allmänna kravet på lyrisk poesi
(jfr t. ex. Ulster och A Song at
Cock-Crow).
Kipling sammanfattar sin i vida
engelska kretsar gängse uppfattning om kriget
och dess utgång i den av ett mäktigt patos
uppburna slutdikten Justice.
Det besegrade folket måste ’lära sig
Lagen på nytt’.
Before we loose the word
That bids new worlds to birth,
Needs must we loosen first the sword
Of Justice upon earth . . .
That neither schools nor priests,
Nor Kings may build again
A people with the heart of beasts
Made wise concerning men.
Whereby our dead shall sleep
In honour, unbetrayed,
And we in faith and honour keep
That peace for which they paid.
Den som läst Djungelboken behöver
ej tveka om vad Kipling här menar med
Lagen. Det är den naturens
självbevarelsedrift, som i kampen för tillvaron förbjuder
användandet av sådana medel, vilka kunna
bliva ödesdigra för det helas bestånd.
Nicolais ord: »Tigrar döda icke tigrar»
äro en illustration till sanningen av denna
sats. Åtminstone för utomstående synes
det emellertid självklart, att Lagen i dess
tillämpning borde gälla för besegrade
lika väl som segrare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
