Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Den klassiska bildningen i nutidens Sverige. Av Erik Hedén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den klassiska bildningen i n ii tidens Sver ige
behandlar hans skrift om Slaveriet i
forntiden. Han har även skildrat den klassiska
bildningens öden under medeltiden. En
vacker episod ur antikforskningens historia
skildrar oss framlidne professor Edvard
Lidforss i sin minnesskrift om Gaston
Boissier, typen för en vis, nobel och
smakfull humanist. Slutligen må nämnas att
lektor Risberg i denna serie offentliggjort sin
högstämda, lagom dunkla tolkning av
Ai-schylos’ ytterst svåråtergivna Agamemnon,
vilken, liksom alltid hans översättningar,
lika riktigt som följdriktigt behåller de
antika versmåtten oförändrade.
Men skriftserien behandlar visst icke
uteslutande antika ämnen. Man finner där
sakkunniga redogörelser av lektor Erik
Bråte för moderna forskningar ’i nordisk
mytologi. Ett ämne ur den semitiska
vetenskapen och bibelforskningen behandlar
framlidne dr S. A. Fries i sin utredning
av frågan Hava några delar av Nya
Testamentet ursprungligen varit avfattade
på semitiskt språkP Lektor Erik Falk
skildrar Dantes uppfattning av stat och
kyrka. Rektor Carl Hallendorff får i sin ytterst
underhållande skildring av De franska
Bourbonernas fall ett icke precis
ovälkommet tillfälle att vara försmädlig mot en
revolution: han söker nämligen göra troligt
att 1830 års revolution huvudsakligen
tillställts av Talleyrand. Prof. Lidforss har
ock lämnat en studie av Anatole France,
varvid han dock visat sig något
professorligt bortkommen inför dennes oförskräckta
omoral. Slutligen har lektor Bergstedt,
vilken ock undervisar i modersmålet,
lämnat ett par nya bevis på den svenska
kulturens tacksamhetsskuld till antiken i sina
skrifter om Grekiska motiv i Per
Hallströms diktning och om Meter och rytm
i Tegnérs prosatal. Den sistnämnda
skriften berör ett ämne — prosans rytm —
vilket tillhör stilistikens och
språkpsykologins intressantaste men på grund av sin
svårhet hittills mycket litet behandlats. Det
är ingen tillfällighet att just en klassiker
första gången på allvar upptagit frågan om
svenska språkets rytm till diskussion.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
