Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Henrik Schück. 1855—1920. Av Otto Sylwan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Henrik S chuck
Italien eller antiken importerad planta, som
väl kunnat slå ut i rik blomning, men en
blomning, som mera varit drivhusets än ängens:
Spensers, Shelleys, Brownings, Swinburnes och
Rossettis konst har varit överklassens, ej de
bredare folklagrens, och i motsats mot Shakspere’s
har den varit och blir blott »of an age, not for
ali time».
Jag vågar ingalunda utan förbehåll
instämma uti det omdöme, som här i
så myndiga ord slås fast, men
författarens smak skall jag så mycket mindre
förklena, som jag i väsentlig mån delar
den. I anknytning därtill skulle jag vilja
fästa uppmärksamheten på att detta
omdöme hänger samman med en tes, som
Schück gång på gång återkommer till
och som han senast i Huvuddragen
(II: 135) formulerar i följande ord: »Till
sin naturell är germanen såsom poet
utan tvivel realist.» Man skulle väl
kunna med minst lika stor rätt hävda
den motsatta meningen, att germanen
är idealist, — det kommer an på vad
mening man lägger in i termerna, huruvida
man tager dem från filosofisk, moralisk
eller stilistisk synpunkt. Då t. ex.
Thorild karakteriseras och prisas som realist,
är detta grundat på hans stil med dess
konkreta eller helst drastiska uttryck.
Schücks smak bildades under
sjuttio-och åttiotalen, den segrande realismens
tid, och i denna återfann han sitt eget
kynne. Han har blivit trogen sin
beundran för Strindberg såsom
ordkonstnär, även då han funnit innehållet i
dennes skrifter orimligt eller pjollrigt. I
fransk litteratur skulle jag tro han har
förkärlek för den linje, som går fram till
Maupassant, men däri inbegripen den
franska klassicismen. Den tyska
däremot lämnar honom oberörd: filosofisk
och subjektiv lyrik är icke den art av
poesi han skattar högst. Den
germanska idealismen blir honom icke mera
sympatisk, om den skjuter upp i ett
tyskt drivhus. Han har för icke länge
sedan bekänt sin svaghet för fransk
retorik, även då den är chauvinistisk, och
sin likgiltighet för den tyska, om aldrig
så aktningsvärd i sitt syfte.
Om Schück låter de »bredare
folklagren» fälla utslag i litteratur, så är
hans smak ingalunda »borgerlig», — i
estetiska frågor betecknar ju det ordet
oftast medelmåttighet och trånghet. Ehuru
han vänder sig mot litterärt snobberi,
är han själv i sin smak nog så kräsen,
med stark känsla ej blott för äkta poesi,
utan ock för konstnärlig form; hans egen
stil bär vittne därom. Att han ej
bedriver detaljerad och intim analys är
visserligen sant, men han har till
gengäld blicken för de långa perspektiven,
och det är till sist långt viktigare. Just
för detta storvulna drag i hans kynne
hava vi allt skäl att hysa både
beundran och tacksamhet. Om han
försmått att bilda skola i tysk mening, d.
v. s. att anvisa uppgifter inom ett visst
område till utarbetning efter sin metod
och i sin anda, så har han såsom
lärofader ytterst förtjänsten och äran av att
den svenska litteraturhistorien nu står
så sällsynt högt, att den med vetenskaplig
grundlighet söker draga de stora linjerna.
Sakligheten, intresset för
kulturhistorien, riktningen i de litterära
sympatierna äro allt betingelser för den allt
starkare framträdande populära
karaktären av Schücks författareskap. Tidigare
har intresset för problemen och
specialundersökningarna icke kunnat undertryckas.
Den vetenskapliga och konstnärliga
koncentreringen på det väsentliga härskar i
Huvuddragen och i den påbörjade
Allmän litteraturhistoria. Att i den senare
den komparativa synpunkten radikalt
genomförts, i det att den senantika
litteraturen sammanhålles under tidevarven,
oavsett om den är avfattad på hebreiska,
grekiska eller latin, — detta är ju blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
