Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Alexis Kivi. Ett diktaröde. Av Werner Söderhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alexis Kivi
fattaren nu engång ryckt svensk publik
närmare, skall denna måhända vara
intresserad av att erfara något mer om
honom själv än vad tidigare i Ord och
Bild i annat sammanhang meddelats.1
Genom sorgfälligt forskningsarbete har
det varit möjligt att klarlägga hans
tragiska livshistoria.2
2.
Alexis Stenvall (pseudonymen Kivi
= sten använde han från sin första
publikation) föddes 1834 som son till en
byskräddare i Nurmijärvi socken. Hans
namn har ingivit en svensk anmälare
av Sju bröder den föreställningen, att
skaldens släkt var svensk. Detta är ett
misstag. Släkten, vars spår kunna
följas till 1600-talet, var rent finsk och
hade, som andra, intet familjenamn
utom gårdens, tills en medlem i krigstjänst
på 1700-talet fick sig det svenska
soldatnamnet tilldelat. Helt annat är att
Alexis skoluppfostran på senare stadier
försiggick på svenska, vilket
möjliggjorde för honom tillägnelsen av den
litteratur, som gav avgörande impulser
åt hans författarskap. Fadern hade ett
par år gått i skola i Helsingfors, varför
han vid sin första nattvardsgång i
hemsocknen antecknades såsom
svensktalande: bevarade prov på hans svenska
intyga dock dess väsentliga brister.
Modern var också finskfödd, trots ett svenskt
namn.
Byskräddaren var särdeles begiven
på brännvin, liksom hans far, vilken
1 Finlands yngre finska litteratur. Ord
och Bild 1895 s. 123.
2 En utförlig och upplysande biografi över
Kivi har publicerats på finska av docenten V.
Tarkiainen (tredje upplagan 1916). På svenska
föreligger Arvid Mörnes skrift Alexis Kivi och
hans roman Seitsemän veljestä, en med
poetisk förståelse gjord analys.
seglat på haven och sedan beklädde
någon liten syssla i Helsingfors. Modern
saknade varje spår av bildning, men
var en duktig husmor och höll sina fem
barn i tukt och Herrans förmaning, detta
senare så mycket mer som hon var
pietist (läsare) — en omständighet som
dock endast framkallade reaktion hos
Alexis. Bland barnen i det utfattiga
hemmet erhöll denne ensam någon boklig
bildning, emedan han visat vida mer
fallenhet för läsning än för skrädderi
och jordarbete. Det enda som behagat
ho nom var att gå vall med boskapen i
skogen, där hans poetiska sinne fick
tumla om i ensamma fantasier.
En äldre bror, som stod i bod i
Helsingfors, åtog sig att bidraga till
skolgången, och så sattes Alexis i en
för tiden ryktbar småbarnsskola, hållen
av en högst egendomlig f. d.
skutskep-pare. Där lärde han sig i alla fall
svenska. Under svåra materiella
umbäranden, vilka redan nu gåvo hans hälsa
en knäck, lyckades han efter avbruten
skolgång, en längre tids vistelse i
hemmet och privatundervisning i ett
»studentbageri» bliva student 1857.
Fattigdomen hindrade honom dock från att
begynna sina studier förrän två år senare,
då han vid tjugufyra och ett halvt års
ålder inskrevs i filosofiska fakulteten.
Hans kamrater från skoltiden manade
honom ivrigt att genom en examen lägga
en grund för den fria
skriftställarverk-samhet, han beslutat hänge sig åt, och
han ville lyda. Men studierna, fortsatta
med långa avbrott till år 1865, förde
icke till något mål: de bestodo för det
allra mesta i fribandsläsning av historia
och skönlitteratur — Shakespeare,
Cervantes, Dante, visserligen de bästa
uppfostrare till det valda kallet. Med det
starka liv, som vid denna tid pulserade
vid universitetet, där flera bland de
största namnen i vår kulturhistoria då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
