Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Anders Zorns konst. Av Gunnar Mascoll Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anders Zorns k o n s t
gelfara ett verk, vilket så helt tar en
för bröstet som denna storstilade staty.
Utomordentlig även som plastisk form
är däremot den lilla, redan år 1896
utförda bronsgruppen Faun och nymf
— den är så monumentalt tänkt att
den icke skulle förlora ett grand i
intensitet om den utfördes i naturlig
storlek — och detsamma gäller om
Morgonbad, som i sin klara och fasta
modellering och sin sublimt enkla
komposition tillhör de få svenska
skulpturverk från nyare tid vilka tåla vid fri
luft och oskymt solsken. De nu
nämda arbetena äro utförda i brons, men
skulptören Zorns älsklingsmaterial var
träet, och denna förkärlek delade han
med generationer av nordgermanska
plastiker. Utan tvivel kunde han
på detta område ha blivit en
mästare av de medeltida träsnidarnas mått,
om förhållandena kommit honom att
utvidga området för denna sin
verksamhet. Enligt egen uppgift skall
konstnären ha fått uppslaget till hästen
i det tyvärr ej ännu realiserade
Engel-brektsmonumentet från en leksakshäst,
som han köpte på Sollerön. Fallet är
signifikativt. Hade Zorn på allvar
ägnat sig åt träskulpturen, så hade han
måhända givit den en rent nationell
stil med rötter i allmogens primitiva
slöjd. Dalasonen skulle ha kunnat leda
in i stor konst den klarögda formglädje,
som under århundraden tagit sig
uttryck i ett godt och kärleksfullt
handtverk, i föremål till vardagsbruk och
helgdagsglans.
Och nu är hans verk lyktat. Det
ligger där, en vid och skiftande domän,
där vi ännu icke kunna lära oss att hitta
riktigt rätt; dofterna och utsikternas
rikedom göra det svårt att kartlägga vägnätet.
Hemlandstoner. O Ij
emål-11 in g. 1920.
Skänkt av konstnären på hans
sextioårsdag titi Nationalmuseum.
Zorns insats är avslutad i sig själv och
den har icke mycket av sådd, som ger
skörd i andras verk. Hans stil är för
våldsamt personlig, den är för mycket
avhängig av handens eminenta
kunnighet för att den skulle kunna hjälpa
andra kämpande konstnärer på väg. I
sin art har han emellertid givit det
yppersta, och hur än smakriktningar och
idéströmningar växla, så skola hans verk
kasta glans in i fattiga som rika liv,
och beundrande, tacksamma tankar skola
vandra till graven vid Mora kyrka.
36 — Ord och Bild, 2g:e årg.
561
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
