Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Vad är bolsjevismen? Av L. Sjestov. Auktoriserad översättning från franskan av K. W—n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
avståendet från maktutövning, valde den
provisoriska regeringen det senare.
Någon tredje utväg kunde den icke finna.
När bolsjevikerna hade intagit den
provisoriska regeringens plats, befunno de
sig inför samma val: antingen
tsardömets metoder eller frånvaron av varje
makt. Detta senare kunde icke locka
bolsjevikerna, sedan den provisoriska
regeringens exempel hade visat, att
frånvaron av en regeringsmakt var en långt
ifrån så ofarlig sak som det tidigare
hade synts mer än en av dem vara;
men då det gällde att finna en egen
metod visste bolsjevikerna lika litet råd
som de andra. Och med en djärvhet
som endast kan finnas hos dem, vilka icke
gjort sig reda för svårigheterna och
ansvaret i den uppgift de åtagit sig, bestämde
sig bolsjevikerna för att helt och
fullständigt gå i den gamla ryska byråkratiens
fotspår. Från detta ögonblick framstod
för en var aldrig så litet klarsynt med
ens bolsjevismens innebörd och framtid.
Det var tydligt att revolutionen var
krossad och att bolsjevismen var en till
hela sin innebörd djupt reaktionär
rörelse, ja till och med innebar ett steg
tillbaka från Nikolaus II, ty mycket snart
kommo bolsjevikerna underfund med att
Nikolaus II:s metoder voro otillräckliga
och att det var nödvändigt att tillämpa
Nikolaus I:s eller till och med
Araktjejevs visa grundsatser. Ordet frihet
blev för dem det mest förhatliga. De
förstodo snart att de icke kunde styra
ett fritt land, att det lika litet under
dem kunde finnas ett fritt land som
under Nikolaus I, Alexander III eller
Nikolaus II. För en fransman eller en
engelsman skulle en sådan belägenhet
vara otänkbar: fransmannen eller
engelsmannen vet mer än väl, att han icke
skulle kunna uthärda i ett land där icke
frihet rådde. Men de ryska bolsjevikerna,
som uppfostrats i tsarväldets slaveri,
talade om frihet endast så länge som
makten tillhörde deras motståndare. Men så
snart som makten gått över i deras egna
händer, avstodo de utan samvetsskrupler
från allt vad frihet hette och förklarade
på det mest obesvärade sätt själva den
borgerliga frihetens idé god nog för det
gamla Europa men utan något värde
för Ryssland. En stark regeringsmakt,
det är vad folket behöver för sin välfärd,
och ju mindre man rådslår med folket,
dess bättre för dess välfärd. Om de
längesedan avlidna Nikolaus I och
Araktjejev stodo upp ur sina gravar, skulle
de kunna fira en triumf i anledning av
segern för deras idéer: den ryska
oppositionen har ända från första försöket
att förverkliga sina höga ideal måst
erkänna att deras sant ryska styrelsesätt
var det riktiga.
Den som vill förstå vad som i denna
stund försiggår i Ryssland bör med
synnerlig uppmärksamhet undersöka de
första yttringarna av den bolsjevikiska
nyskapelsen. Allt vad som senare tilldragit
sig är mycket nära förbundet med de
tidigare tilldragelserna.
Här i Europa och stundom till och
med i Ryssland finns det människor som
tro, att bolsjevismen utgör en särskild
nyhet, ja en nyhet av oerhörd betydelse.
Det är ett misstag: bolsjevismen har icke
förmått att nyskapa någonting och
kommer icke att förmå det. Däri består dess
tyngsta brott mot Ryssland och mot
hela världen, så vidt som Ryssland är
ekonomiskt, politiskt och moraliskt knutet
till den övriga världen. Bolsjevismen
åstadkommer ingenting, den lever av det
som varit före densamma. Idéerna till
sin inrikespolitik har den, som jag redan
sagt, helt och hållet tagit från
Araktjejev och Nikolaus I. I sin
utrikespolitik har den icke visat sig
självständigare, från freden i Brest Litovsk ända
till de försök att åstadkomma ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
