Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Elfte häftet
- Vad är bolsjevismen? Av L. Sjestov. Auktoriserad översättning från franskan av K. W—n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samförstånd med Europa, varom man nu
talar så mycket. I allt vad den i detta
avseende företagit sig igenkänna vi
förfaringssätten i Abdul Hamids asiatiska
politik. Bolsjevikerna räkna icke med
sina egna krafter, lika litet som Abdul
Hamid räknade med sina. Det plågade,
vanmäktiga, av inbördes tvister
sönderslitna Ryssland kan ingenting uppnå för
egen del och har ingenting mera att
giva. Det återstår blott ett: att söka
skapa tvedräkt mellan det västliga
Europas stater, att samtidigt inleda
underhandlingar med England, Frankrike,
Italien och Tyskland med beräkning på
den alltför stora skiljaktigheten och till
och med motsättningarna i deras
intressen, under förhoppning att, om det lyckas
att hetsa upp dem emot varandra,
kunna draga en större eller mindre fördel
av deras konflikter. På detta sätt
räddade Abdul Hamid i trettio år Turkiet
åt sig. Folket befann sig i elände, men
sultanen stod på sig; landet utarmades
och gick mot sitt fördärv, men
dynastiens obegränsade makt led intet avbräck.
Trettio år — en sådan tidrymd
förefaller bolsjevikerna som en evighet. De
skola nå sitt mål på kortare tid än så.
Vilket mål? Det skola vi längre fram
få se.
3.
Under tiden skulle jag vilja så
noggrant som möjligt teckna de enligt min
mening mest karakteristiska dragen av
det väsentliga i bolsjevismen.
Bolsjevismen är, jag upprepar det, reaktionär;
den är ur stånd att skapa någonting;
den blott tager vad den kommer över,
vad andra ha gjort den förutan. Kort
sagt, bolsjevikerna äro parasiter till hela
sitt väsende, väl att märka utan att göra
sig reda därför och utan att förstå det.
Och till och med om de förstodo det,
är det föga sannolikt att de skulle
öppet erkänna det. Men på alla de
områden, på vilka de utövat sin verksamhet,
har deras väsentliga egendomlighet trädt
i dagen. De formulera själva den
uppgift de ställt sig så, att de till en
början måste förstöra allt och icke kunna
börja skapa något nytt förrän allt blivit
förstört. Om de ljusblåögda ideologiska
bolsjevikerna vore i stånd att ett
ögonblick överväga sina ord, skulle de bliva
förskräckta. Jag skall icke tala om att
ett sådant uttalande är raka motsatsen
till socialismens grundläggande
förkunnelse. Det säger sig självt att Marx
icke skulle erkänna såsom lärjungar eller
anhängare människor som uppställt ett
sådant program. Marx ansåg att
socialismen var en högre form av samhällets
ekonomiska organisation, med samma
nödvändighet uppstående ur det
borgerliga samhället som detta har utgått ur
det feodala, och långt ifrån att räkna
med den borgerliga ekonomiska
organisationens undergång ville socialismen
tvärtom bevara den och fullständigt
tillvarataga alla de värden, som det
föregående styrelsesättet hade frambragt.
Socialismens uppgift syntes sålunda
Marx vara av konstruktiv art. Att
omdana det borgerliga samhällsskicket till
ett socialistiskt betydde enligt Marx att
övergå till en högre och förbättrad
organisation av produktionen, det betydde
att icke förstöra utan öka landets
produktiva krafter. Det var en positiv
uppgift. Från denna uppgift ha
bolsjevikerna utan betänkande avstått, först och
främst förmodligen emedan de icke hade
någon förutsättning att kunna
åstadkomma någonting. Det är mycket enklare,
mycket lättare och mindre ansträngande
att leva på bekostnad av det som
tidigare har åstadkommits. I själva verket
förstöra bolsjevikerna ingenting, i stort
sett. De leva helt enkelt på det som
de funnit färdigt i det gamla samhället.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:57:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1920/0646.html
