Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Vad är bolsjevismen? Av L. Sjestov. Auktoriserad översättning från franskan av K. W—n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förstört en stor del av statens egendom,
de hava i fängelserna och i
tjrezvytjajnie dödat ett stort antal förutvarande
ministrar, ämbetsmän och kapitalister.
Jag skall icke uppehålla mig därvid. Alla
veta, huru de lettiska tjrezvytjajnie och
de kinesiska soldaterna hava arbetat,
men de hava icke tillintetgjort varken
byråkratien eller bourgeoisien. Aldrig har
ens i Ryssland byråkratien förökat sig
med en sådan hastighet, och vilken
lättjefull, ömklig byråkrati! I varje
ämbetsverk finns det tio gånger så många
tjänstemän som det skulle behövas, och bland
tio av dem finns det knappt en som
uträttar någonting. Alla män och kvinnor,
unga och gamla, äro anställda i statens
tjänst. Bolsjevikerna äro övertygade om
att var och en, som icke är tjänsteman,
är farlig för staten, och förfölja på alla
sätt en var, som icke står i tjänst hos
dem. Man överhopar dem med
utskylder, man berövar dem deras
livsmedelskort, man mobiliserar dem för krigstjänst
o. s. v. Följaktligen söker man
statstjänst, i synnerhet som de bildade äro
fullkomligt berövade varje möjlighet till
utkomst, med undantag av anställning i
statens tjänst. En kraftig arbetare kan
ännu begiva sig till landet och där
kanhända få arbete och med detsamma tak
över huvudet och ett brödstycke. Men
en man som studerat — en lärare,
en läkare, en ingeniör, en författare, en
vetenskapsman — är dömd att dö av
hunger, om han icke samtycker till att
öka de redan orimliga massorna av
ämbetsmannaparasiter.
Och bourgeoisien, frågas det, är den
röjd ur vägen? Ingalunda. Det är den
gamla bourgeoisien som är röjd ur vägen.
Fabriksägarna, affärsmännen och deras
främsta medarbetare hava till större
delen omkommit eller flytt. Men
bourgeoisien är i Ryssland i denna stund starkare
och talrikare, ofantligt mycket talrikare
än den någonsin varit. Nästan hela ryska
bondeståndet har blivit bourgeoisi. De
gömma i jorden hundratusentals och
miljoner rubler, utgivna under tsarens,
under Kerenskis och under sovjets tid,
ukrainska rubler och andra myntslag,
och vi kunna icke beröva dem deras
rikedomar. Samtidigt saknar den nya
bourgeoisien helt och hållet de
traditiоner, som till en viss grad dämpade den
gamla bourgeoisiens vinningslystnad.
Ryssland har alltid varit godtyckets
land framför alla andra. De tsariska
ministrarna av Tjeglovitovs och Maklakovs
typ förstodo aldrig, vilken stark skapande
kraft en klar rättsuppfattning utgör i en
stat. Vid alla tillfällen hånade de på ett
avskyvärdt sätt folket i dess åberopande
av rättvisa och moral. Det fanns ingen
rättskipning i Ryssland, jag vill icke
säga barmhärtig rättskipning men icke
ens en rättfärdig. Alexander II:s lagbok
betraktades snart nog av hans ministrar
endast som en besvärlig boja, från
vilken de — under iakttagande av
lämpliga hänsyn utåt — småningom frigjorde
sig. Folket förstod det förträffligt. Det
begrep, i vilket syfte man tillsatte
zemstvo-överhuvuden och varför man införde
kroppsstraff på landsbygden. Och det
hatade de institutioner och auktoriteter,
som påtvingats detsamma av en
utanför stående makt. Men i djupet av sin
själ bevarade det en tro på sanningen,
som har kommit till uttryck i den ryska
litteraturens förnämsta verk. Det såg
ut som om folket också trodde på
tsaren och betraktade honom som ett offer
för de dåliga rådgivare, som omgåvo
honom. Men då revolutionen bröt ut, blev
det med ens uppenbart att folket icke
längre trodde på tsaren. Så underligt
det kan förefalla, fanns det icke i hela
det oändliga Ryssland en stad eller ett
område, som reste sig till den avsatte
tsarens försvar. Tsaren är borta, lycklig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
