Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Margareta av Connaught. Kronprinsessa av Sverige — Hertiginna av Skåne. Av Henriette Coyet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Margareta av Con n aught
Fot. Lilla Jonn.
Vä xtfär g nin g s kur s à Torup. ipij.
Atmosfären ikring henne var fylld av
tradition och fin gammal kultur, och
härvidlag var och förblev hon alltid en
fullblodig dotter av England. Men mycket
snart märkte man dock även att hon
blivit fast rotad i Sverige. Hennes varma
kärlek till en svensk man hade
fördjupat sig och vuxit ut till att omfatta hela
hans fosterland. Hon lärde sig
förvånande fort att tala vårt språk flytande
och gjorde det gärna. Hon skrev det
väl. Hon beundrade svensk natur och
kände samhörighet med Sveriges folk,
intresserade sig för dess historiska och
kulturella minnen och trodde väl om dess
framtid. Och när det gällde svenska
intressen kände och tänkte hon alltid
svenskt. —
Landet och folket ha även bevisat
att de djupt uppskattade detta hennes
svenska sinnelag.
Att här uppräkna alla de företag
vilka hon understödde med råd och dåd
och för vilka hon som kronprinsessa
blev ordförande skulle bli allt för
vidlyftigt. Endast några av dessa må här
nämnas: »Hemmet för vanföra» i
Hälsingborg, vars nya ortopediska klinik
hon insamlade grundfonden till. Som
beskyddarinna för detta hem vårdade
hon sig därom på många olika sätt, och
av både personal och barn var hon
älskad som deras verkliga skyddsängel. I
föreningen »Husmoderskolor med
barnavård» var hon ordförande, och till dess
förmån har hon utgivit sina
trädgårdsböcker. Hon var även beskyddarinna
för Apelryds kvinnliga trädgårdsskola
och en mångårig sådan för Malmöhus
läns hemslöjdsförening, vars syften och
verksamhet hon väl förstod och ständigt
uppmuntrade. Som ett vördsamt tack
härför lät föreningen prägla en medalj
med hennes bild att utdela till belöning
bland slöjdande kvinnor.
Hemslöjdsmagasinen i Stockholm, i Dalarna och i
Norrland hade år efter år i
-kronprinsessan en trogen kund, och såväl i
gästrumsvåningen på Stockholms slott som
på Sofiero fann man fullt av talande
bevis på hennes smak för hemmens slöjd,
i gardiner, möbeltyg, mattor m. m.
»Stockholms Damklubb», som hon
varit med om att stifta, följde hon alltid
med intresse och deltog ofta i
sammankomsterna där, då föredrag höllos eller
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
