Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Några drag ur forntida djurkult. Av Alarik Behm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några drag tir forntida djur ku 11
Fåglar och fiskar i drottning Hatasous djurpark.
Bas relief i ett tempel i T ebe.
den korthornade puckeloxen eller sangan
(Bos africanus) från Somaliland, betande
i rökelseträdens skugga. Några föremål,
som tyckas vara av elfenben och
sköldpadd, framträda till vänster. På ett annat
ställe ser man överst trädgårdens
stängselgaller, ovanför vilket skjuter upp en
mängd stora grönsaksväxter, troligen en
sorts laktuk, d. v. s. salladhuvuden, som
användes särskilt till fågelföda. I midten
lägger man märke till en inhägnad och
en volière, där fåglarna flyga fritt
omkring. Nedtill en damm med fåglar,
fiskar och lotusblommor. Till vänster synas
4 små bassänger under varandra. I
kanten finnes en inskription som i
översättning lär lyda: »Mjölkbassänger,
konstruerade av hennes Majestät för att bliva
gynnad av denna Gud, när han vilar
i upphöjdheternas upphöjdhet; på det
han må leva evinnerliga». —
På detta sätt tillkom den första kända
zoologiska trädgården för omkring 3,400
år sedan. Egypterna, redan medvetna
om harmonien ute i naturen, ställde sin
djurgård under solgudens skydd och
kallade den Ammons trädgård. Drott-
ning Hatasous bror-gemål och
efterträdare, Totmes III, ökade i hög grad
denna djursamling. Under hans
regering fick man skåda de första dresserade
elefanterna i Egypten. Dessa voro dock
ej av den afrikanska arten utan av den
indiska. Totmes hade fått sina exemplar
jämte många andra märkliga djur från
Syrien.
Under de följande dynastierna och
regenterna utvecklades ytterligare bruket
av dylika religiösa zoologiska trädgårdar,
vilkas fyrfota och bevingade invånare
fingo deltaga i de årligen återkommande
processionerna till gudomligheternas ära.
Särskilt blev detta förhållandet, då
perserna bemäktigat sig det egyptiska riket.
Dessa, under Alexander och Ptolemeus,
överförde även kulten av de asiatiska
gudarna Seräpis och Dionysos. Ett
sådant festtåg till den sistnämndes ära,
företaget under Ptolemaios V Epiphanes,
skildras av ett åsyna vittne, den
egyp-tiserade greken Athenaios. »Sedan en
stor mängd präster och prästinnor, slavar
och slavinnor, bärande byster och
statyer tågat förbi», skriver Athenaios,
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
