Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Några drag ur forntida djurkult. Av Alarik Behm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alarik Bek m
T r an s p o r t b ur for lejon. Assyrisk relief,
enligt gravyr och direkt f o t o g r af i.
för dessa djur, att han uppdrog åt sin
lärare Aristoteles att upprätta en
beskrivande katalog över desamma. Han
försedde honom för detta ändamål med
rikliga medel, ställde till hans
disposition flera tusen man, vilka af Aristoteles
utsändes på expeditioner till Asien och
Afrika för att erhålla ännu mera material.
Alexander höll en hel rad lejon i sitt
palats, ej blott för att därmed i folkets
ögon öka sin egen storhet; han höll
dem även för det nöje det beredde
honom att hetsa dem mot stora hundar,
ja, t. o. m. mot människor. En av hans
egna fältherrar, Lysimachus, hade en
gång ådragit sig Alexanders misshag.
Han befallde honom att slåss obeväpnad
mot ett jättelikt lejon. Den tappre
krigaren var situationen vuxen. Han svepte
in högra armen i sin mantel, störtade
mot lejonet, stack in sin hand så djupt
in i djurets gap, att det kvävdes. Därpå
slängde Lysimachus den döda kroppen
fram för Alexanders fötter. Alexander
blev knäckt. — Babylon, så ryktbart på
Semiramis’ tid genom sina trädgårdar,
statyer och sin oerhörda utsträckning,
sackade hastigt utför efter Alexanders
död. Redan hans första efterträdare,
Selevkos I Nikator, lät flytta bort en
betydande del’ av befolkningen och lät
dem bosätta sig i den av honom
anlagda huvudstaden Selevkia. De
storartade djurparkerna, som redan på
Semiramis’ tid kallades Paradeisos, funnos
emellertid ännu kvar i första årtiondena
av vår tideräkning; de hade dock då
urartat till konungarnas jaktparker
(liknande Djurgården invid Stockholm
under 15- och 1600-talet). Men när den
romerske kejsaren Trajanus något senare
skulle bese denna en gång så berömda
heliga zoologiska trädgård, funnos blott
ruiner av densamma kvar.
Ninive, den stora staden, som
förstördes år 606 f. Kr. av babylonier och
meder, hade också haft stora religiösa
djurgårdar, såsom av assyriska
skulpturer framgår. Denna djursamling
omnämnes även av profeten Jonas. I sin
tvist med Jehova låter han denne säga:
»Och jag skulle icke ömka mig över
Ninive, den stora staden, där mer än
ett hundra tjugu tusen människor finnas,
som icke förstå att skilja mellan höger och
vänster, och därtill djur i myckenhet.»
Även fenicierna hade många heliga djur,
såsom lejon, tjurar, vildsvin, örnar och
duvor. Plutarkus berättar, att fältherren
Hanno, då denne promenerade på
Kartagos gator, alltid åtföljdes av ett stort
lejon, som bar hans mantel.
I Syriens huvudstad, Antiochia, fanns
likaledes en storartad helig zoologisk
trädgård, samt dessutom en väldig
ormgård, en vidsträckt grav, innehållande
alla slags ormar. I densamma kastades
den heliga Tekla, den första kristna
88
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
