Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Den nordiska språkforskningen i Sverige under det senaste decenniet. En återblick. Av Hjalmar Lindroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den nor diska språkforskningen i Sverige
under det senaste de c enniet
En à terblick
Av Hjalmar Lindroth
ÖR VARJE vetenskap är det
gagneligt att blickarna tid efter
annan riktas tillbaka på den
väg som just tillryggalagts.
Finnas där drag som prägla den gångna
perioden, träda de då tydligare fram; en
syntes blir kanske möjlig, vid vilken det mer
oväsentliga får träda tillbaka. Saknas åter
konstitutiva drag, ja — så kan även detta
vara något konstitutivt, som kan ha skilda
orsaker. Det kan t. ex. bero på att så
många uppslag på skilda områden inom
vetenskapen ifråga dykt upp, att de icke
kunnat inordnas i någon samlande enhet;
i så fall kan splittringen vara ett uttryck
för sjudande liv. Men det kan ock bero
på att tiden — inom denna vetenskap
—-icke arbetat med några verkliga problem
av den allmänna räckvidd att de förmått
draga andarna till sig.
Hurusomhelst är det av vikt att ett
konto uppgöres. Är det fråga om en
blomstrande vetenskap, kunna alltid framsteg
antecknas. Och vissa tendenser skola
vanligen kunna konstateras. Av dem är
framtiden beroende i samma grad som den
gångna perioden varit det av sin föregångare.
I åtskilliga hänseenden är en
rannsakning av nu antydd art en blott
fackmanna-angelägenhet. Men vi få väl enas om, att
ingen vetenskap står — eller behöver stå
— så främmande för kulturlivet i stort,
att dess utveckling genom tiderna skulle
vara de bildade lekmännen helt likgiltig.
Det är icke utan, att man numera på
skilda håll vill göra detta medgivande även
till förmån för vissa humanistiska
vetenskaper, som förut fått stå rätt mycket
tillbaka i den allmänna aktningen — kanske
icke helt utan eget förvållande.
Vad språkvetenskapen angår, är det
blott glädjande, att bandet mellan
fackmän och lekmän synes lättast att knyta,
då det gäller den gren därav som befattar
sig med modersmålet och dess närmaste
fränder. Ha vi som svenskar medvetet
våra rötter i den inhemska kulturen, önska
vi ock att ljuset så rikt som möjligt må falla
över de skilda inslagen däri. Det är
som deltagare i denna nationella
kulturforskning som den nordiska
språkvetenskapen har krav på allmän uppmärksamhet.
Det är den i Sverige 1910—1920
(intill skrivande stund) bedrivna forskningen
inom den vetenskap, som vid högskolorna
benämnes »nordiska språk», som följande
korta översikt gäller. Efter det nyss sagda
faller det då av sig självt, att därvid icke
undantagas de grenar av språkforskningen,
som äro av mindre rent lingvistisk eller
filologisk art. Just de hänga närmast
samman med kulturvetenskapen i stort.
Språkvetenskapens grundval och
ryggrad måste dock, åtminstone tills vidare och
i den mån individuellt estetiska
synpunkter lämnas åsido, vara den historiska
grammatiken, icke minst ljudläran. Detta
icke så att förstå, som skulle de
ljudhistoriska problemen och den ljudhistoriska
synen på företeelserna vara förmer än andra.
Utan denna disciplins rangställning beror
av följande tvenne inbördes sammanhäng-
Föreliggande uppsats, som den ärade författaren nedskrivit på redaktionens därom uttalade önskan,
ansluter sig till Ruben G:son Bergs uppsats 1800-talets svenska språkforskning i I9:e årg. av Ord och
Bild (1910) och kan betraktas som en fortsättning av denna.
IOl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
