Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Den nordiska språkforskningen i Sverige under det senaste decenniet. En återblick. Av Hjalmar Lindroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den nordiska språkforskningen
som företrädesvis arbeta med skriftliga
urkunder. Likaledes motverkas den
uppfattning av språkets utveckling såsom
försiggående efter relativt klara linjer eller i
fasta etapper, som lätt nog inställer sig
hos den som blott blickar tillbaka på
förändringar i det förflutna.
Den som målmedvetnast dragit in det
svenska dialektmaterialet i
undersökningarna av äldre ljudföreteelser är Bengt
Hesselman, numera Adolf Noreens
efterträdare på lärostolen i Uppsala. Hans
förstlingsarbeten falla före här skildrade
tidsrum, men hans hittills största
ljudhistoriska arbete (»De korta vokalerna i och j
i svenskan») såg dagen 191 o, och det är
i synnerhet därefter som man finner hans
synpunkter upptagna eller tillämpade av
andra språkhistoriker, liksom själva de
positiva resultaten av H:s arbeten verkat
synnerligen befruktande. — Särskilt har
H. ägnat sig åt spörsmål som röra
problemet om hur vårt riksspråk vuxit fram
ur dialekterna. Det har blivit allt mera
tydligt, att östgötskan var grundvalen för
det skriftspråk som var på väg att stadga
sig under medeltiden — nyligen ha E. Olson
och Nat. Beckman dryftat hithörande
spörsmål —, men att sedermera uppländskan (och
mälardialekterna överhuvud) på grund av
politiska och administrativa förhållanden
trängde i förgrunden. Hesselman har bl. a. visat,
hurusom man kan peka på fall av
»blandning» mellan de båda huvuddialekterna i
nutida riksspråk. Ordet hetta t. ex. borde
ha fått samma stavelsebyggnad som beta (en
beta bröd, minnesbeta), om båda vore
upptagna ur uppsvenskt språk (i de flesta
uppländska mål har även det senare ordet tf)\
men nu är beta »götiskt» till ljudformen (i
götamålen har också tvärtom även hetta
enkelt t).
Bland större arbeten i övrigt, där
synpunkter från dialektologin i högre grad
fått belysa riksspråkshistoriska problem,
kunna nämnas Hj. Lindroth Joh. Bureus
(1911 —12) och J. Palmer De starktoniga
vokalerna i 1500-talets svenska. I det förra
bygges väsentligen på upplänningen Bures
(1568—1652) direkta upplysningar om sin
tids och sin miljös uttal; i det senare är
det Olaus Petri språk som bildar
grundvalen för ett försök att utröna hur långt
enheten i vårt skriftspråk framskridit under
Bengt Hesselman.
1500-talet. Svaret blir, här formulerat i
största allmänhet, att stadga redan
vunnits på vissa punkter, medan på andra
alltjämt vacklan rådde.
Här bör då ock nämnas Natan
Lindqvists högst betydelsefulla
gradualavhand-ling om Reformationstidens bibelsvenska.
I denna bevisas, att det var Laurentius
Andreæ, icke Olaus Petri, som satte sin
prägel på språket i Nya Testamentet av
1526. Den förre har av Lindqvist visats vara
västmanlänning (möjligen dock
västupp-länning) — förut kände man ej hans
födelseort — och sålunda var också härigenom
en fast grundval given för speciellt
skrift-språkets mera uppsvenska kynne.
Bland forskare inom ljudhistorien som
först under senaste decenniet framträdt på
allvar och därvid tillgodogjort sig även de
metodiska nyförvärven bör ett hedersrum
lämnas åt Ernst Wigforss. Dennes
arbete om södra Hallands folkmål är den
utförligaste undersökning vi hittills äga av
ljudskicket i någon nordisk dialekt. Och
därigenom att författaren behandlat en hel
grupp av samhöriga dialekter, har han
avvunnit sitt utomordentligt rika material
resultater och synpunkter av stor räckvidd,
t. ex. med avseende på dateringen av
gamla, vidt spridda ljudövergångar. — En
principfråga, i utlandet sedan länge
diskuterad, är frågan om man verkligen kan
tala om bestämda dialektgränser och där-
103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
