Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Till den moderna kulturens karakteristik. Av John Gustavson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
John Gustavson
enas med den moderna människans
frihetsmedvetande och oändlighetslängtan.
Av vikt är ock att den kvantitiva
synpunkten underordnas den kvalitativa, eller
rättare att sakkulturen degraderas till en
personlighetskulturens tjänare. Men för
detta måls uppnående ha vi ej mycket att
vinna genom att ställa oss under de
latinska kulturidealens ledning. De höra
nämligen hemma i och äro till hela sin
struktur bestämda av en kulturperiod, då
person och sak ännu bildade en i hög grad
odifferentierad helhet. Det personliga är
där från den moderna kulturens ståndpunkt
alltför bemängt med det sakliga och det
sakliga med det personliga. Det är alltså
ej i en anknytning till de kvalitativa
synpunkter och värderingar, som bära upp
den specifikt latinska kulturen, vi ha att
söka räddningen undan
personlighetskulturens förkvävning av sakkulturen.
Anknytning måste vi i stället söka till
den alltigenom moderna, alis icke latinskt
betingade positiva värderingen av det
individuella och personliga.
I C. N. Starckes givande och
intressanta översikt av förhållandet mellan
vetenskap och kulturutveckling under det
nittonde århundradet ligger, synes det mig,
huvudbristen i att författaren ej tillräckligt
uppmärksammat det jag här ovan pekat
på, nämligen att den moderna kulturen
visar en omisskännlig tendens till en ny
kvalificering, som hämtar sin styrka ur en
positiv värdering av det individuella och
irrationella. Härmed sammanhänger på det
intimaste, att Starcke i sin översikt ägnar
alltför liten uppmärksamhet åt den nya
individualitetssyn, som just under det
nittonde århundradet brutit sig fram i de
historiska vetenskaperna. Överhuvud äro
dessa vetenskaper rätt styvmoderligt
behandlade.
På ett ofta synnerligen förträffligt sätt
belyser han däremot naturvetenskapens
betydelse för den moderna kulturutvecklingen.
Han gör inlysande, hur naturvetenskapen
och den därpå byggda tekniken under det
nittonde århundradet revolutionerat alla
livets förhållanden och framkallat en
oerhörd trängsel av idéer, synpunkter,
människor och varor. Vi få ock en inblick
i försöken att på naturvetenskapens grund
bygga upp en värdelära och att, stödd på
denna, organisera och bringa ordning i
det moderna kulturlivet. Författaren
lämnar oss ingalunda i okunnighet om att alla
dessa försök ömkligen misslyckats.
Naturvetenskapen mäktar ej giva oss några ideal
och är därför ej heller i stånd att leda
den kulturella utvecklingen.
Även Starcke betonar sålunda vikten
av att den kvantitativa eller rättare
sakliga synpunkten underordnas den
personliga. Det personlighetsideals talan, han
för, har emellertid av allt att döma en
skäligen abstrakt prägel och hör hemma inom
värdeuniversalismens hank och stör. Hos
Nietzsche t. ex. förmår han därför endast
att se det nyckfulla och bisarra.
Starckes bok vittnar emellertid även
den om att vår kultur är på väg att nå
fram till självbesinningens stadium.
128
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
