Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Sägnen om »Lycksalighetens ö» bakom Atterboms sagospel. Av Fredrik Vetterlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sägnen om »Ly cksalig hete ns ö
om hon talat sanning. Hon förbjuder
honom att äta någonting under resan, men
han kan ej låta bli och blir genast
förvandlad till en skröplig gubbe, vilken dock
verkligen återkommer till fén. — Flera
variationer förekomma av motivet.
Stundom faller hjälten samman och blir stoft,
så snart han satt sin fot på jorden.
Sagan om en man, som drömmer bort
sekler hos en fé, var sålunda utbredd
och populär. I Holger
Danske-sägnen, som eljes behandlades inom en
annan sägenkrets än den keltiska, ligger
fén Morganas rike nära paradiset, och
på denna ö »Avalon» bor riddaren hos
henne i lust och lycksalighet och
ständig ungdom under hundratals år och
blir en främling i den nya tiden, men
hans namn fortlever bland hans folk.
Likheten med Atterboms sätt att på
egen hand utbilda sagan blir i de sista
dragen släende. Hjälten, som lever i
förtrollad träldom och sedan skall rädda
sitt land, kommer igen hos skilda folk,
och särdeles de hårdt ansatta eller
undertryckta bida en dylik räddare. I
esternas nationalepos heter han Kalevipoeg,
en släkting till Kalevalas Kullervo.
Mer och mindre starkt betonas
småningom brottsligheten i hjältens
njutningsliv. Ett lycksalighetsrike, som
under inflytande av medeltidens hat mot
saracenerna och av dess hela kristliga
asketism blivit ett frestelsens och
syndens vällustrike, styrt av häxan Armida,
är det som i Tassos stora epos Det
befriade Jerusalem kvarhåller
korstägshjäl-ten Rinaldo. Atterbom har icke blott
tidigt, 1809, översatt just denna episod
utan även ryckt in en egen omdiktning
därav i själva sitt sagospel. Den
förutan hade han väl nog diktat
»Lycksalighetens ö», men säkerligen har den
varit en medverkande faktor. Dock
måste då här betonas, att hans Felicia
ingalunda är någon häxa, att hennes och
Astolfs förhållande är oändligt djupare
än hos Tasso, fastän det som hos
Tassos Rinaldo uteslutande är felsteg och
syndig glömska väl också har skärpt
Atterboms blick för Astolfs förseelse.
Med sin elyseiska natur, sitt praktfulla,
av sköna kvinnor och alla sinnesretelser
fyllda palats, har Armidas rike i viss
mån varit bland förebilderna till
Feli-cias, och det ligger liksom detta ute i
västerhavet ■— på en av de saligas öar.
Så fortlevde keltisk fantasi i
renässansens romantiska konstdiktning, och
Tassos Armida-episod är ingalunda den
enda, blott den berömdaste i genren.
Men icke blott på dessa litterära höjder,
även ute bland folket självt kände man
vår sägen. Som folksaga har den
säkert levat århundradens liv i det
fördolda, och så händer det, att midt uppe
i den franska klassicismens tid
äventyrsromantiken på den vägen kommer
fram i litterära bearbetningar. I sin
roman Hipolyte från 1690 bearbetar
grevinnan dAulnoy folksagan som en
inlagd episod och arrangerar därmed
urtexten till den svenska folkbok
Atterbom begagnade.
Det kan vara upplysande att här
sticka in ett brevställe från Atterbom
till Bernhard v. Beskow av den 27
oktober 1824, då första delen av
»Lycksalighetens ö» utkommit och recenserats
av Hammarsköld i Svenska
litteraturtidningen. Atterbom hade träffat
vännen Lorenzo:
Med Hammarsköld talte jag ej ett ord om
hans recension; jag tackade honom blott för
hans underrättelse, att jag troget följt ett
fran-syskt original — om vars existens jag likväl
hittills varit alldeles okunnig. Jag har ej haft
för ögonen någon annan text än den vanliga
svenska sagan, tryckt i Falun hos Axmar, och
den angiver sig ej såsom översättning. När
jag hörde den såsom barn berättas, visste ej
heller den förtäljande något om dess utländska
härkomst. Likgodt! har salig grevinnan d’Aul-
133
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
