Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Mindre Asiens upptäckande. Av Ulrich von Wilamowitz-Moellendorff. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ulrich von Wilamowitz-Moellendorff
områden bekanta, men ej heller de
vetenskapliga forskningsfärderna hava vilat.
Särskilt Sir William Mitchell Ramsay
har gång på gång genomströvat det inre
av landet och avskrivit tallösa
inskriptioner, vilka mestadels tillhöra
romartiden. I söder och sydost hava
österrikarna forskat, där den långvariga
förödelsen inträdt så tidigt att ännu hela
städer ligga i ruinhögar. Till
utgrävningar har man blott på få orter
framskridit. Tyskarna hava vid Boghaz Kiö
upptäckt huvudstaden för det folk som
vi med bibeln kalla hetiter. De nådde
sin högsta makt mot slutet av andra
årtusendet före Kristus och ha kvarlämnat
monument, särskilt klippreliefer, på
många, vidt skilda orter. I huvudstaden
ha flera tusen skrivna lertavlor upptäckts,
vilka man delvis kan läsa. På de
övrigas dechiffrering och på tolkandet av
språken — ty det finns många —
arbetas ivrigt. Lyckas detta, skola vi
vinna klarhet över detta viktiga
tidevarvs historia, vari jämte semiter,
egypter och obekanta folk även
indogerma-ner redan uppträda. Några frygiska
furstars gravhögar hava också undersökts
av tyskarna. Detta indogermanska folk,
befryndat med armenierna, har
invandrat efter hetiterna, vilka då försvunno,
men befann sig på en låg
kulturståndpunkt. En väldig ölkittel, som fursten
medtagit i graven, väcker i
Konstantinopels museum besökarens småleende
intresse. I Sardes, Krösus’ borg, hava
amerikanerna börjat vackra utgrävningar,
vilka avbrötos av kriget. Lydiska
inskrifter hava påträffats, läsbara, men
ännu blott föga begripliga, dock har
man funnit att de underbart nog bestå
av rimmade verser. De tyska trupperna
funno den amerikanska stationen riven,
men kunde rädda papperen och
återställa dem till ägarna midt i kriget. De
hava överallt i Asien så vidt möjligt
bedrivit vetenskaplig forskning, ända
fram till Sinai, och resultaten föreligga
redan delvis i präktiga volymer.
Det huvudsakliga arbetet har helt
naturligt från början vändt sig mot
västkustens grekiska städer, där sedan
Homeros’ tid det rörligaste liv härskat
men där nu blott hans hemstad Smyrna
blomstrar. På alla andra håll är endast
föga att se ovan jord, men så mycket
mera dolde och döljer ännu jorden i sitt
sköte. Utgrävning var tidigare i det
väsentliga liktydigt med skattgrävning.
Man sökte efter fynd, som man ville
taga med sig hem; på ort och ställe
skulle de ju också förkommit. Ritningar
över fyndorter och byggnader gjordes
då högst ofullständigt. På detta sätt
har särskilt British Museum riktat sig.
En ny epok inträdde med de resultat,
till vilka Schliemanns förhoppningar
ledde efter guldfynden vid Troja. Det
var visserligen icke Priamos’ skatt,
vilken han sökt och trodde sig ha funnit,
ty fynden tillhöra en långt tidigare
period, men man lärde sig vad allt som
stod att finna. Skattgräveri var det i
alla fall alltjämt. Först den tyska
upptäckten av Olympia gav förebilden huru
man planmässigt och uttömmande skall
avvinna en plats alla de lärdomar, som
jorden gömmer, och huru sedan fynden
skola bevaras och göras fruktbärande.
Sedan dess hava utgrävningens metoder
kraftigt utvecklats, målen ställts allt
högre.
Till Pergamon gingo tyskarna först
för att från en sent uppförd mur
lösgöra det stora altarets reliefer och föra
dem till Berlin, där hela altaret trots
nödtiden skall återuppbyggas. Men
senare fortskred man till att utgräva hela
borgberget, så att kungapalatset,
templen, gymnasierna och allt som låg
förborgat skulle friläggas.
Vattenledningarna, som kommo ned från den fjärran
266"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
