Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - En utflykt till Nirvâna. Av C. G. Taube
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En utflykt till Nirvåna
Ett av de mindre templen.
som att som svar på frågan om ens
»ärade» namn, giva: »mitt föraktliga
namn» är så och så, höjer en genast
många trappsteg i frågarens omdöme.
Utlänningen försummar i regel dessa
saker, även om hans kunskap i
kinesiska skulle tillåta honom att begagna
sig av dem. Kanske det förakt som
kineserna i djupet av sitt hjärta hysa
för oss delvis har sin grund i detta vårt
dåliga uppförande.
Lekbrodern följer oss till klostrets
gästrum, där vi installera oss rätt så
bekvämt. På väggen i mitt rum hänga
tänkespråk ur de heliga skrifterna.
Redan här medverkade allt att framkalla
den »Nirvånastämning» som de tyvärr
alltför få dagarnas vistelse medförde.
Att söka ge en beskrivning på hela
komplexet skulle föra mig för långt.
Vare det nog sagt att klostret är byggt
i en skarpt sluttande dalgång med de
många kringbyggda gårdarna
terrassformigt ordnade. Huvudbyggnaden är en
stor hall, där Sakyamuni-Buddha tronar
i ali sin glans, och i de mindre husen
rundt omkring bilder av ett otal
andra-klassens »gudomligheter» —
Budhisatt-was. Vart och ett av de många husen
18—Ord och Bild, j>o:i årg.
har en huvudfigur med den vanliga
ortodoxa uppsättningen av offerkärl framför
sig. På sidorna en mängd bifigurer av
trä, sten eller brons samt målningar.
Men detta kan man med föga
variationer se i vilket tempel som helst, ehuru
Tan chë Sze fördelaktigt skiljer sig från
de flesta andra genom att allt är sä väl
underhållet, fint och putsat i de minsta
detaljer. Vad som emellertid gav det
dess egendomliga charme var att
munkarna nästan hela dagen voro
sysselsatta med något slags mässa i ett eller
annat av templen.
Redan i daggryningen sjöngs den
första mässan, och så fortgick det
ungefär varannan timma hela dagen igenom.
Det är både högtidligt och — om jag
får använda uttrycket — »uppbyggligt»
att lyssna till en sådan mässa. Ett
antal munkar, varierande mellan 5 och upp
till 15, beroende på vilken gudom som
skulle tillbes, komma in i templet klädda
i sina rituella dräkter, d. v. s. en gul
eller röd toga kastad över vänstra axeln,
ställa upp sig i en bestämd gruppering
och börja sången. Den går på en
egendomlig långsam melodi, då och då
avbruten av slag på en trumma eller me-
273
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>