Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Gustaf Rydberg. Av Helge Kjellin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Helge Kj ell in
Motiv från Skepp ar Löv. 1898.
Tillhör koiistnären.
nen, han lägger in ett i verkligheten
obefintligt åparti, en kvarn, ett hus, ett
träd etc., han komponerar alltså sina
bilder och skiljer sig därigenom från
de rättrogna naturalisterna, avmålarna.
I samband härmed bör nämnas, att han
mycket omsorgsfullt upptecknar sin bild,
även smärre detaljer, innan han övergår
till målningen; •— därav denna fasthet
i kompositionen. Och för de små figurer,
han med sådan osviklig färgsäkerhet
placerar in i sina landskap för att få
fram den rätta harmonien i form och
färg, använder han sig av ett lika
omsorgsfullt arbetssätt, vilket jag fick
tillfälle erfara vid ett betraktande av den
lilla »kära» landskapsbild, han ännu i
skrivande stund arbetar med. Den
kvinnofigur, som där placerats midt i vägen,
var nämligen endast utklippt av papper
och löst ditsatt som prov.
Under 1870-talet företager Rydberg
några utrikes resor, år 1873 besöker
han nämligen ännu en gång Düsseldorf,
och två år senare far han till Paris,
Belgien och Holland. Denna resa har
sannolikt varit av en viss betydelse för
honom, enär den förde honom direkt
samman med det nya franska måleriet.
Något plötsligt och påtagligt inflytande
på hans konst synes den dock icke ha
utövat. Hans utveckling har aldrig gått
så att säga stötvis och låter sig därför
svårligen inordnas i bestämda perioder,
— den har gått lugnt och varligt men
dock alltid framåt. Litet här och litet
där har han tagit upp och lärt av, men
han har behövt tid att smälta det och
omsätta det, erfarenheterna ha så
småningom gått honom i blodet och i
fingrarna, och så ha de varit där i hans
måleri, utan att man egentligen märkt
något omslag eller synnerlig förändring.
Det är bara när man överblickar hela
hans produktion som man kan spåra
denna gradvisa utveckling i teknik och
färgkänsla.
Ar 1879 var ett rikt givande motivår,
300
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
