Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Knut Kjellberg. Av Torsten Fogelqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Knut Kjellberg
läggning skapad för popularisatorns kall.
Och så kom det sig, att även den strängt
vetenskapliga uppgiften offrades. Läkaren
blev samhällsdoktor, universitetsläraren
in spe folklärare in re. Omedelbart efter
ankomsten till Stockholm anställdes Knut
Kjellberg som föreläsare vid Stockholms
arbetarinstitut. Han gav
folkbildningsrörelsen ett finger, och den tog snart
hela handen. Han kom i kontakt med
en större publik, som visserligen i mångt
och mycket saknade vetenskapliga
förutsättningar, men som till gengäld brann
av en så mycket hetare kunskapstörst,
en publik mindre exklusiv än den
akademiska, men mer representativ för
samhället i dess bredd och rikedom. Knut
Kjellbergs begåvning kom i katedern till
sin fulla rätt, han kände givandets lycka
och fick smak för det fria katederlivet.
En sista frestelse att återgå till
vetenskapen — det gällde en medicinsk
professur vid Lunds universitet år 1901 —
motstods. Och nu vidtager en
föreläsningsverksamhet mer omfattande än den
bedrivits av någon annan i vårt land.
Från hela riket rekvirerades den omtyckte
föreläsaren. Över allt fulla hus! På
programmet stod icke blott anatomi,
fysiologi och hälsolära, utan också
biologi, psykologi och etik. Ofta kom det
till sammanstötningar mellan
utvecklings-fiendtliga präster och fripredikanter och
denne målsman för modern biologi, etik
och utvecklingslära. Här och var i
ortspressen kunde man skönja
efterdyningarna. Försök gjordes — ehuru förgäves—
att få dessa föreläsningar åsatta stämpeln
agitatorisk kristendoms- och
religions-fiendtlighet. Men varje ny sådan
sammanstötning och varje nytt sådant
försök samlade blott nya skaror kring Knut
Kjellbergs kateder.
Denna bredt populära
föreläsningsverksamhet, som man skulle kunna kalla
en svensk folkbildningsodyssé, som bragte
Knut Kjellberg i beröring med ständigt
nya kretsar och lager av vårt folk och
gav honom en vidsträckt överblick över
vårt lands sociala och kulturella
förhållanden och som ibland i jäktade
ögonblick kom honom att känna sig som
»andlig provryttare», som han själv
uttryckte det, knöt honom allt fastare
samman med de ideella folkrörelserna i
landet och kom honom snart att
framstå som den självskrivne ledaren av det
frivilliga folkbildningsarbetet. Då detta
arbete år 1903 centraliserades genom
grundandet av folkbildningsförbundet, en
sammanslutning av Föreningen för
folkbibliotek och Centralföreningen för
populärvetenskapliga föreläsningar, blev
Knut Kjellberg så godt som självfallet
dess ordförande. Och när 5 år senare
doktor Anton Nyström avgick som
föreståndare för Stockholms Arbetareinstitut,
utsågs han till dennes efterträdare. Ät
dessa institutioner —
folkbildningsförbundet och arbetarinstitutet — ägnade
han sedermera huvudsumman och
huvudintresset av sin livsgärning.
Det är ingen lätt sak att med rättvis
uppskattning och rättvis kritik ge en
bild av Knut Kjellberg som föreläsare.
Carl Snoilsky har en gång i vemodig
känsla av konstdiktningens otillräcklighet
givit uttryck åt sin egen och sin
samtids längtan efter en dikt, som kunde
vara till hjälp och icke bara »til lyst»,
till skönhet, men jämväl till nytta. Det
är åsynen av det enkla fatet i
porslinsfabriken som kommer honom att utbrista:
O, den som kunde skänka dikten så
den enkla form, som tusenden förstå,
den form, som frambär kraftigt vardagsbröd
till tjänst för hunger, ej för överflöd.
Samma längtan och samma
avundsjuka känner nog också
vetenskapsmannen mer än en gång, då han ser sitt
arbetes och sin mödas socialt begränsade
309
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
