Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Knut Kjellberg. Av Torsten Fogelqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torsten F o gelqvist
icke kunde tillfredsställa folkets behov
av bokligt vetande, att folkbildning
sammanhängde med självbildning och
självstudier och att föreläsningsverksamheten
behövde kompletteras med
biblioteksverksamhet. Det var åt dessa
strävanden, stammande från åttiotalet och
utvecklade till full målmedvetenhet under
nittiotalet, som Knut Kjellberg kom att
viga sitt liv.
För honom betydde detta på sätt
och vis ett avgörande. Och valet kom
att stå mellan specialfacket och den
allmänna kulturen. Knut Kjellberg hade
som bekant ägnat sig åt medicinska
studier. Men redan det sätt, på vilket han
anlade och bedrev dessa studier, tyder
på, att han från facket sökte sig en väg
ut till de större utsikterna. Hans
specialgebit var anatomi, och anatomien ledde
honom fram till ett intresserat studium
av den allmänna biologien och
utvecklingsläran med deras revolterande
inflytelser på samhälls- och livsåskådning.
Samtidigt intresserade sig den unge
anatomen för hjärnfysiologi, och därmed
var vägen öppnad till psykologien och
etiken, som blev Knut Kjellbergs sista stora
livsintresse. Utom anatomi och fysiologi
fångade även den allmänna hälsoläran
hans intresse, och därigenom skapades
en förbindelseled till den sociala frågan,
med vilken folkhygieniska frågor äro
oupplösligen förknippade. Denna
läggning av studierna motsvarade hos Knut
Kjellberg verkliga böjelser och behov.
Hela hans natur var bredt
allmänmänsklig. Han hade ett levande intresse för
människor och mänskliga strävanden. Få
ha som han varit utrustade med
sällskaplighetens förmåga och dygder. Han
kunde icke som vetenskapens eremiter och
martyrer stänga sig inne med ett
specialproblem, medan hela livet utanför sjöd
av nyskapande krafter. Därför blev
valet mellan facket och kulturen för honom
aldrig något svårt val, så mycket mer
som han var och med åren blev alltmer
övertygad om den förträngda och
inkapslade specialismens dryga andel i vår tids
kulturella urartning. Kulturmänniskan
borde efter hans ideella begrepp vara icke
blott yrkesutövare, utan även
medborgare och medborgaren vara samtidigt
individ med djupa personlighetsbehov.
Att skapa harmonisk jämvikt mellan
fallenhet och allmänintresse, individuella
krav och sociala behov utgjorde ett
ständigt grundtema i Knut Kjellbergs etik.
Och från denna grundsyn har man så
mycket lättare att förstå hans personliga
utveckling.
Ar 1894 avlade Knut Kjellberg
medicine kandidatexamen vid Uppsala
universitet och flyttade omedelbart över
till Stockholm för att vid Karolinska
Institutet fortsätta sina studier. Han
avlade där medicine licentiatexamen 1898,
vilken kröntes med gradualdisputation i
anatomi i Uppsala 1901. Men någon
läkare i ordets egentliga bemärkelse blev
Knut Kjellberg aldrig. Att börja med
hyste han inga böjelser för medicinsk
praktik. Det var då snarare den rent
vetenskapliga uppgiften som lockade
honom. På ett tidigare stadium såg han
sig i tankarna säkert mer än en gång
som universitetsprofessor. Men man har
en viss anledning att förmoda, att det i
detta fall icke så mycket var den strängt
vetenskapliga uppgiften som kom honom
att föredraga vetenskapsmannens gärning
framför den praktiserande läkarens, som
fastmer den omedelbara kontakt med
ungdomen, som universitetslärarens kall
skapar. Knut Kjellberg älskade att tala
till människor, framför allt till unga
människor. I-lans begåvning var emellertid
mindre nyskapande än receptiv och
givande, mindre kritisk och analytisk än
uppbyggande och syntetisk, mindre
teoretisk än etisk. Han var till hela sin
308
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
