Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Vid Petras helgedomar. Hednisk gudstjänst i Palestinas grannskap vid Kristi tid. Av Gustaf Dalman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid Petras helgedomar
en fullständig helgedom. —• En öppning i
klippväggen lockar in i en kammare som
helt nyss varit ett stall. Ty ett tre
minuters besök är tillräckligt att betäcka
en med hundratals hoppande små
varelser, så att man måste stå naken i
solgasset och arbeta en timma på
över-och underklädernas rensning. Obehaget
är stort, men ej utan sin lön. I
kammaren har man funnit en inskription på
väggen som säger: »Denna sal gjorde
Aslach, Aslachs son, för Duschara,
Man-batu’s gud, till förmån för Obodat,
na-bateernas konung, son av Arstas,
naba-teernas konung, i hans första år».
Ett sju meter högt klippblock med
några förstörda trappor lockar till klättring.
Då man lyckligt kommit upp med hjälp
av ett träd, finner man bredvid ett riktigt
altare en halvrund, som är menad till
liggplats vid offermåltiden.
Vid Petras östra dalvägg stiger man
över en sandhög och hoppar över en
pöl och står så vid ingången till en
smal klyfta, vars sidor välva sig
ovantill så att himlen försvinner.
Klyftans inre döljer uppenbarligen en
hemlighet, ty på klippväggarna räknas
inom få steg icke mindre än
nittiofem nischer av olika storlek, somliga
liknande underliga svampar, andra
fyrkantiga och konstlösa, några utstyrda
med alla den hellenistiska konstens medel,
några åter helt oklassiska, med
halvmånen såsom utmärkande symbol, som
hade Islam övat inflytande på dem.
I denna ’Nischenklamm’, som jag kallat
platsen, hava de gamla petreerna dyrkat
någonting. Den blir slutligen så trång,
att man ej längre kan komma fram.
Men det är tydligt att vatten här
skapat sig ett utlopp ur en bakom liggande
dal. Undersöker than närmare, varifrån
vattnet har kunnat komma, finner man,
att en rymlig konstgjord tunnel förenar
denna dal med ingången till den klyfta,
Helgedom på ett klippblock.
som bildar ingången till Petra. Det var
tydligen meningen, att bäcken i denna
klyfta, som vinterregnet måste göra till
en forsande ström, skulle få ett avlopp
genom tunneln, och det var således dess
vatten som engång brusade genom
’Nischenklamm’ vid Petras östra gräns.
Bäcken själv kommer från en underkälla,
Mosekällan, vars namn undanträngt den
gamla stadens och redan i medeltiden
ersatt det med Wadi-Musa, Mosedalen.
Källans lilla klippvalv visar, att beduinerna
än tro på dess gudomliga kraft. Vi
veta genom Eusebius, att i gamla Petra
denna källa ansågs vara den, som rann
ur klippan, då Moses stav på Guds
befallning rörde den två gånger (4 Mos.
20: 11). Nu förstå vi anledningen till
dessa nischer. De betyda att här
förnimmes något av den Guds kraft, som
skapade denna källa, vars vatten gav
Petra möjligheten att existera.
En del av nischerna i den underbara
klyftan äro tomma, ingen innehåller någon
359
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
