Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Vid Petras helgedomar. Hednisk gudstjänst i Palestinas grannskap vid Kristi tid. Av Gustaf Dalman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gusta f Dalman
T’ ,
Gudapelare över ett altare.
figur, men på det ställe, där man skulle
vänta en sådan, står ibland en enkel
pelare i relief eller också två eller tre
pelare av olika höjd bredvid varandra.
Har man en gång blivit uppmärksam på
dessa pelarnischer, så finner man dem
igen på många andra ställen i Petras
omgivningar, jag räknade ungefär 200
stycken. Ibland står pelarnischen över
ett altare, som nog var menat för
offergåvor, i andra fall tjäna två pelare, som
utlöpa i halvmånar, till ram för nischen.
Att dessa pelare betyda Petras gudar,
torde bevisas genom den gamla
underrättelsen hos Suidas, att den i Petra
tillbedda guden dyrkades under bilden av
en svart fyrkantig stenpelare av fyra fots
höjd och två fots bredd på gyllene
ställning. Denna Petras gudasymbol är det
således som återfinnes i dessa nischer,
och man får antaga, att pelarnas flertal
häntyder på ett flertal av gudar, bland
vilka en var den högste.
Nära ingången till »Nischenklamm»
har en nabateisk besökare på sitt språk
skrivit på klippan: »Hell vare Abdma-
liku, Ubaidus son från Duschara och
gudarna alla i godo! Hell vare läsaren!» Hos
Suidas heter Petras gud Oeuodprji d. v. s.
fteog "AprjQ, men enligt inskriptionerna var
namnets inhemska form Duschara, ’den
av Schara’, d. v. s., till skillnad från andra
länders gud, den Gud, som tillhör
landskapet Schara, icke blott den som dyrkas
där, utan den som där har sitt säte, som
regerar och beskyddar detta land. Schara
är ännu i dag namnet på det landskap
i vilket Petra ligger. Duschara är
således ’Petras gud’, en gud som
egentligen är namnlös och vars ’bild’ icke
avbildar hans person, utan endast som
en minnesstod antyder var han tronar.
Vi veta icke, om denna gud kommit
till Petra med nabateerna, eller om han
varit där fore deras tid. Kanske får
man sluta av namnet, att Duschara sedan
gammalt varit hemma i Petra, folken
växlade, helgedomarna förvandlades
alltefter kulturens framsteg, gudomen blev
kvar. Denne namnlöse gud har utom
den likaledes egentligen namnlösa
’gudinnan’ Allat, vars symbol kanske
halvmånen varit, även andra gudar bredvid
sig. Han står således icke på samma
höjd som Israels ende gud, fastän också
Israels helgedomar hade sina stöder, tills
Josia slog sönder dem (2 Kon. 23: 14)
enligt lagens stränga bud (3 Mos. 26: 1,
5 Mos. 16: 22). Men i Meckas Kaaba
är en svart kub ännu i dag föremål för
arabernas dyrkan.
Duscharas egentliga helgedom med
den svarta pelaren lär hava stått i dalen
inom den gamla staden. Men
helgedomarna på bergen rundtomkring visa, att
man ville tjäna sina gudar på
höjderna, och möjligt är, att den
helgedom, som är uthuggen i den högsta topp
som reser sig över staden nära teatern,
hade en särskild betydelse. På två vägar
kan man stiga dit upp, från väster och
från öster, en gång kanske även på en
360
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
