Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Ett och annat om mina förbindelser med August Strindberg och om hans brevsamling. Av F. U. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mina förbindelser med Atigust S tr in d b erg
hade han till utgivaren av en
korrespondens till landsortstidningarna yttrat, att
det vore beklagligt, att
strindbergsbreven lästs av främmande personer. Detta
var ju »Gefundenes Fressen», och i en
av sina mycket spridda korrespondenser
utgöt sig nu denne med förtrytelse
över den bristande sekretessen vid
behandlingen av breven till Strindberg m.
m. Korrespondensen var även intagen i
Aftonbladet, eller möjligen hade där
stått en självständig artikel i ämnet, nog
av, redaktören Sohlman telefonerade till
mig och frågade mig, om jag ville
bemöta den. Jag gick då upp på
redaktionen och skrev där i största hast
några punkter såsom genmäle, men kunde
av många skäl inte då så tydligt
framlägga förhållandet som nu, tjugu år
efteråt. Mitt genmäle var intaget i A.
B. den 4 dec. 1896.
Härmed var hela denna polemik
avslutad, och intet vidare i ämnet
avhördes från korrespondenten.
Strindberg själv hade för resten
åtskilliga betänkligheter med avseende å
gåvan till Författareföreningen. Han skrev
redan den 3 oktober:
Jag har en förnimmelse af, att den der
autografhistorien tar en ända med förskräckelse,
oaktadt jag lemnat den i så diskreta händer
som dina. Om Sv. Författareförening blir egare,
så kan egarens flertal besluta om: utlemning,
förstörelse, försäljning eller gåfva . . . Hvem
eger mottagna bref? Hvem eger sina afsända?
Strindbergs löfte till mig att få »nypa»
använde jag ej för det förut omtalade
ändamålet, då personen i fråga inte
uttalat någon direkt önskan därom,
däremot tillät jag mig att från samlingen
avskilja ett litet älskligt brev från
Strindbergs dotter Karin, ett brev som jag
knappast förstår huru den barnkäre
Strindberg velat sälja. Då jag inte tror
det vara indiskret att offentliggöra det,
tillåter jag mig här meddela detsamma:
Helsingfors den 2S/is 1893.
Älskade Pappa!
Vi ha mottagit 70 floriner och 200 mark
från Bonnier. Tack så mycket, lilla Pappa,
för de tio mark vi fingo hvar. Pappa skref,
att 70 floriner blir 130 mark, men det blef 140.
Mera pengar ha inte kommit.
Nu ha vi jullof. Vi ha lof ända till den
15 januari. Här gå vi i samskola hos fröken
Alfthan. Vi tycka att det är mycket roligt.
Jag går i femte, Greta i fjärde och Putte i
andra klassen. I min klass ha vi börjat med
ryska, och det är mycket roligt fast det är ett
ganska svårt språk. Finska äro vi inte med
om. I 5:te klassen ha de hunnit före mig i
Matematik. De läsa Geometri och Algebra.
Jag läser Geometri särskildt, men Algebra är
jag med om. Vi fingo goda betyg i år också.
I uppförande hade vi 10, som är det högsta.
Vet Pappa, vi ha spelat med i ett
sällskapsspektakel en gång. De hyrde finska
teatern. Men vi spelade naturligtvis på svenska.
Pjesen hette: »Paradisets Lustgård» och var
en barnpjes. Jag och Putte hade ingenting att
säga, men Greta hade ganska mycket. Putte
föreställde en tomte, och jag en leksyster, Greta
spelade Zefyr. Pjesen var gjord af en af
Andersens sagor, som heter: »Paradisets
Lustgård». Det var förfärligt roligt. Vi hade
riktiga kulisser, och allt var som på andra teatrar.
Det gick mycket bra för oss.
Vi må nu mycket bra, fast jag varit litet,
dålig.
Vi bo på Nylandsgatan 36 i ett stort
stenhus. Vi ha 5 stora rum, samt badrum och
kök. Det är så trefligt här.
Greta och Putte önska Pappa en god och
rolig jul, och det gör också Pappas
Karin.
Utom senare meddelanden från
Strindberg angående vissa tillägg till de båda
anteckningsböckerna slötos
transaktionerna rörande autograferna av följande
ord från Strindberg i ett brev av den
10 oktober: »Alltså till hvila störda ande!
till härnäst.»
* * *
Innan jag lämnar dessa
autografafifä-rer, kan jag inte underlåta att meddela
ett par utdrag ur de brev Strindberg
473
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
