Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Huvudströmningar och huvudpersoner inom Tysk-Österrikes moderna diktning. Av Maja Loehr. Översättning från författarinnans manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
di ktnin 2
o
Bland hans dramatiska alster må nämnas
»Der Meister»,(1903), »DerPrinzip» (1912),
»Das Konzert» (1909), bland hans
romaner »Die Rahl» (1908), »O Mensch»
(1 91 o).
I den nyaste litterära produktionens
ofärdigt jäsande och brusande kaos resa sig
några diktarpersonligheter, vilka, i de
flesta fall hunna över sin första ungdom,
anknyta till gamla traditioner och ha
förstått giva sitt konstnärliga livsverk fasta
och individuella konturer. Arthur
Schnitzler (född 1862 i Wien) och Hugo von
Hofmannsthal (född 1874 i Wien) äro
nu kända långt utanför gränserna för det
tyska språkområdet, och särskilt i
Skandinavien — Schnitzler helt visst med orätt
— hyllade såsom de typiska
representanterna för österrikisk diktning, så att man
kan avstå från ett utförligare ingående på
deras verk till förmån för några mindre
bekanta gestalter. Schnitzler hyllar i sina
tidigaste arbeten ännu en österrikiskt
sentimental, modifierad naturalism, men den
för honom egna romantiskt ironiska tonen
lägger snart en fin slöja över den
yttervärld han skådade med realistens öga.
Själsdjup skall man förgäves söka hos
honom; så mycket mer briljerar han i den
graciöst lekfulla behandlingen av erotiska
situationer och problem. Hofmannsthal,
som redan i sin tidigaste diktning visar
en intensiv känslighet för alla yttre
intrycks stämningsvärde, parad med en
sällsynt trött resignation och skepsis, utveck-
Hug o von Ho fm ann st hal.
lar sig till den ledande representanten för
den tyska symbolismen, och för honom
blir det konstnärliga livets enda ändamål
att ytterst känsligt avlyssna dolda och ofta
sjukliga själstillstånd. Båda äro
ordkonstnärer av högsta rang, Schnitzler framför
allt i den fint tillspetsade prosastilen hos
sina dramatiska arbeten och berättelser,
Hofmannsthal i sin lyriks ofta underbart
klassiskt klingande verser och i sina
dramer, vilka alltid förbliva lyriska, såväl
som i sina utsökta prosaessayer över
konstnärliga och historiskt-kulturella ämnen.
Arthur Schnitzler: Vägen vt till livet, övers. Walborg Hedberg. Bonnier 1911. —
Löjtnant Gusti jämte andra noveller, övers. Gustaf Linden. Geber 1912. —■ Den stoia scenen, övers.
G. Linden. Bonnier j917. — Berta Garlans ungdomskärlek, övers. E. P. Enewald. Hökerberg 1917.
—■ D:r Gräsler, övers. Ernst Klein. Baarsen 1917. — Spådomen och andra berättelser, övers. E l’.
Enewald. Hökerberg 1918. — Anatol, övers. G. Linden. Bonnier 1919. — Casanovas hemfärd
övers. G. Linden. Dahlberg 1920. — Älskog, övers. K. Hedberg, Vasateatern 10/12 1896, Sv.,
teatern u/10 1902. — Paracelsus, övers. G. Klintberg, Sv. teatern 3/4 1908, Blancheteatern (med
Moissi som gäst) 4/. 1921, Lorensbergsteatern 2% 1921. — Släktingar, övers. G. Linden, Damen med
dolken, övers. E. Hillberg, På gröna papegojan, övers. G. Linden, Diam. teatern S0/3 1910. —
Sista maskeraden, övers. G. Linden, Dram. teatern 30/10 1910. — Anatol, Dram. teatern 21 /„ 1912,
Lorensbergsteatern 27/ii 1917- — Litteratur, övers. E. Hillberg, Drain. teatern 20/9 1912, 25/2 1914,
30/1 1918. Tourné A. de Wahl sv. landsorten 1917. — Intermezzo, övers. G. Linden, Intima teatern
’/£ 1914. — Professor Bernhardi, övers. G. Linden. Dram. teatern 22/1 1914. — Vida landet, övers.
G Linden, Dram. teatern 2S/U 1915. — Ordens komedier (3 enaktare, däribland Den stot a scenen),
övers. G. Linden, Dram. teatern "/, 1917, 30/i 1918, 9/2 1919, Den stora scenen även tourné A. de
Wahl sv. landsoiten 1917. — Flink och Fliedeibusch, övers. G. Linden, Drain. teatern °/5 1919. —
På gröna papegojan, Lorensbergsteatern. 28/t 1920.
Hugo von Hofmannsthal: Elektra, övers. A. Österling, Bonnier 1911. — Envar, övers. E.
Hillberg, Bonnier 1916. — Rosenkavaljeren, övers. Sven Nyblom, Nord. Musikt. 1920. — Elektra, övers.
A. ^sterling, Dram. teatern, 19/lt 1912. Mindre Dram. teatern l/10 1921. — Del gamla spelet om
Envar, övers. E. Hillberg, Dram. teatern S7/i 1916. — Rosenkavaljeren, övers. Sven Nyblom, Ivungl.
Teatern 20/4 1920.
603
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
