Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Ur romantikens konstlära. Av Ragnar Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur ro vt antiken s konstlära
Begravning i Lappland. Skiss i olja av
Johan Fr ed?-i k Höckert.
Tillhör hovrättsrådinnan Ellen Bratt.
finner han år 1815 att Fahlcrantz har
bättrat sig, »emedan objekten, mer
con-turerade och tydliga, ej så alldeles
omsväfvas av solrök och dimmor som förr».
Det antiromantiska naturprogrammet
är tydligt nog; medan de tyska
teoretikerna med glädje uppoffrade
naturföremålens tydliga avmålande blott allt
om-göts av atmosfäriskt skimmer, ropar den
svenska bedömaren: bort med
soldimman, kopiera föremålen med största
noggrannhet.
I A. G. Silfverstolpes under
1800-talets början infallande konstkritiska
verksamhet nämnes även någon gång
landskapskonsten. För Silfverstolpe står
problemställningen på det vedertagna
sättet: antingen är landskapsmålningen
härm-ning av naturen eller idealisering: och i
idealiseringen blir härmningen blott ett
medel att uppväcka känslor. Subjektiv
och obestämd finner Silfverstolpe
landskapskonsten släkt med musiken. Dess
mål är att sammangjuta alla detaljer
till ett harmoniskt helt.
Som en god exponent för härmningen
nämner Silfverstolpe egendomligt nog
Linnerhjelms landskap, vilka dock livligt
sökte romantisera. Men som den bästa
idealiserande landskapsmålaren står för
honom Fahlcrantz. Hos honom finner
han en hel tanke, under vilken alla
detaljer lyda. Dock finner han år 1809,
att Fahlcrantz bör »med bibehållandet
af harmonien och det flytande i
föreställningssättet, dock åt detaillen lemna
en större uppmärksamhet».
Silfverstolpes uppfattning av
landskapskonsten är sålunda
överensstämmande med Goethes, vars huvudkrav
var, att en betydande mening skulle
sväva över landskapsavbildningen i dess
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
