Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Carl G. Laurins ’Nordisk Konst’. Av Tancred Borenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl G. Laurins ’Nordisk Konst’
fägnad anteckna den insikt och förståelse
med vilken författaren berör
konstförhållandena i Finland, och detta gäller
medeltiden i samma grad som senare perioder.
Ett par medeltida konstverk i Finland hade
måhända dock förtjänat att nämnas utöver
dem som av författaren behandlats — ehuru
jag till fullo inser i vilken grad hans
framställning föregåtts av ändlös prövning av
vad som bör ingå och vad som bör
uteslutas. Men arbeten sådana som t. ex.
den gotiska bildstoden av den hel.
Margareta i Vemo kyrka i sydvästra Finland —
nordiskt poetisk såsom den björk i vilken
den är snidad — eller det stora altarskåpet
från Nykyrko med en serie målningar från
den hel. Barbaras legend, utförda
antagligen av Meister Francke i Hamburg, eller
av någon med honom nära besläktad
konstnär, måste utan tvivel räknas till antalet
av de mest betydande konstalster från
medeltiden som bevarats inom nordens
landamären, och ett omnämnande av dem
hade givit en något fylligare karaktär åt
den så riktiga bild författaren tecknat av
det medeltida konstlivet i »Österland».
I avsnittet om renässans och barock
fäster man sig i ali synnerhet vid den
imponerande kulturbild, till vilken skildringen
av Karl XI:s tidevarv fogar sig samman,
och särskilt är det ett nöje att här nu
äntligen se reproducerat åtminstone ett parti av
Ehrenstrahls takmålning i Riddarhusets stora
sal, föreställande Svea omgiven av dygder
och renommeer — en bild som alldeles
frånsett dess konstnärliga betydelse jag
aldrig kunnat betrakta utan rörelse, vid
tanken på det minnesvärda politiska och
kulturella moment som denna plafond
symboliserar. Jag talar här måhända särskilt som
en gammal viborgsbo, ty om det finnes
någon fläck på jorden, där skillnaden
mellan Karl XI:s tid och det som följde
därefter lämnat tydliga spår, så är det Viborg,
i vars allmänna konfiguration och stadsbild
där för övrigt alltid synts mig leva ett
egendomligt eko av 1600-talets Stockholm
— i samma män, tänker jag mig, som
Tsingtau måtte hava reflekterat det samtida
Berlin.
Angående Ehrenstrahl förtjänar måhända
framhållas en liten biografisk detalj, som
troligen undgått svensk konsthistorisk
forskning. Bland mängden av namnteckningar
anbragta av turister sedan sekler tillbaka
Herdarna förråda B ar baras
gömställe. Målning å B
ar-bar a-alt a ret fr å n Ny k y r k o.
I Nationalmuseet i Helsingfors.
å väggarna till kryptoportiken i Hadriani
villa nära Tivoli finner man även
inskriften »David Klöker 165 7 »*. Det är känt
hur nära lierad Ehrenstrahl var med den
tyske målaren och konstskriftställaren
Joachim von Sandrart; och i detta
sammanhang erinras man om huru till de friskaste
och mest tilltalande partierna i den senares
vidlyftiga och pompösa verk »Die Teutsche
Academie» höra de i vilka han beskriver
sina vandringar i Roms Campagna, bl. a.
med Claude Lorrain. Det behöver icke
närmare framhållas, vilken betydelse dessa
Campagna-exkursioner vad Claude Lorrain
beträffar fingo för landskapsmåleriets hela
1 Jag har uppgiften från Rodolfo Lancianis
fängslande bok Wanderings in the Roman
Campagna (London 1909), sid. 159, där tydligen genom
felkopiering eller tryckfel årtalet är angivet ss.
1627. Ehrenstrahl vistades i Rom 1655—59.
327
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
