Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Goethe och Tolstoi. Av Thomas Mann. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som mirovoj posrednik, som
fredsdomare; men vad som kunde överraska en,
särskilt vad Goethe angår, är den anda
i vilka båda förvaltade sina ämbeten och
som man i ordets trängre mening kallar
den sociala. De båda stora
ekonomisk-samhälleliga omvälvningar, av vilka den
ena inföll under Goethes liv och starkt
skakade honom, den andra först blev
verklighet åratal efter Tolstois död i
våra dagar, hava av de båda diktarne
på det klaraste blivit förutkända och
förutsedda, av var och en av dem på
hans eget sätt. Goethe såg med
förfäran den franska revolutionen komma,
med motstånd, med en häftig önskan
att kunna förebygga den. Tolstoi
profeterade den ryska med en visshet, som
hade sitt ursprung i en mera positiv
sympati för revolutionen. Med
högtidligt utförlig datering: »1865, 13 augusti,
Jasnaja Poljana», skriver han i sin
dagbok: »Rysslands allmänhistoriska
uppgift ligger däri att bibringa världen
tanken på en social reglering av
jordfördelningen... Det ryska folket negerar
det starkaste, av allt arbete oavhängiga
ägandet, d. v. s. ägandet av jord och
mark, vilket samtidigt är det som mest
hindrar andra människors rätt att
förvärva egendom. Det är ingen dröm, det
är ett faktum, som kommer till uttryck
i böndernas och kosackernas
gemensamhetsegendom. Denna sanning fattar den
ryske lärde lika väl som den ryske
bonden, som säger: »Om man skriver in oss
hos kosackerna, blir jorden fri.» Denna
tanke har en framtid. En rysk
revolution kan fotas endast på den.
Revolutionen kommer icke att vända sig mot
tsardömet och despotismen, utan emot
ägandet av mark och jord. Den skall
säga: ’Från mig, från människan kan du
taga och röva vad du vill, men lämna
oss jorden hel och hållen!’ Despotismen
hindrar icke denna tingens ordning, den
befordrar den.» Och Tolstoi tillfogar:
»Detta allt såg jag i drömmen den 13
augusti.»
Att Goethes ministeriella verkande i
hög grad var bestämt av agrar-etiska
synpunkter, torde vara en nyhet för
mången. Böndernas befriande från
dagsverken och tionden, jordreformen,
omläggandet av bonde- och
godsherreägorna till fri, delbar egendom: allt detta
är saker som han under många år på
det allvarligaste arbetade för — tämligen
resultatlöst i det stora hela; men att
förväxla hans aristokratiska sinnelag med
social likgiltighet vore alldeles felaktigt.
»Den förbannelsen, att vi förtära landets
märg», skriver han 1782, sju år före
katastrofen i Paris, »låter icke någon
trevnadens välsignelse grönska.» Det är
icke hänsynslöshet, det är socialt ont
samvete, och det är aningen om
revolutionen. Och då Tolstoi som
fredsdomare gjorde sig till böndernas advokat
gentemot godsägarnas och
polisofficerarnas tyranni och på detta sätt
förstörde icke blott sitt förhållande till sina
adliga grannar utan också för en tid
sin egen hälsa, så verkade i honom
samma anda, som talar ur ett av Goethes
brev: »Det arma folket måste alltid bära
säcken... Jag ser bonden avfordra
jorden det nödvändigaste, vilket dock skulle
vara ett arbete med trevnad, om han
blott svettades för egen räkning. Men
du vet att då bladlössen sitta på
rosengrenarna och ha sugit sig behagligt
tjocka och gröna, då komma myrorna
och suga den filtrerade saften ur
kroppen på dem. Och så fortsätter det
vidare, och vi ha bragt det så långt att på
en dag alltid mera förtäres i de övre
skikten än vad som produceras på en
dag i de undre.» Man ser alltså, att de
båda stora diktarna, den västlige och
den östlige, i sociala samvetsspörsmål och
i förkänslan av annalkande oavvändbar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
