Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Goethe och Tolstoi. Av Thomas Mann. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
införande icke behöver några disciplinära
ansträngningar, är god; den som
behöver mera stränghet är säkerligen dålig.
Låt oss ta en skola som min och
försöka att där föra samtal om bord och
rumshörn eller skjuta små tärningar
fram och tillbaka. Det kommer att
uppstå en förfärlig oordning i skolan,
och det kommer att bli obetingat
nödvändigt att med stränghet bringa
lärjungarna till stillhet. Men låt oss försöka
att omtala en intressant berättelse eller
giva dem uppgifter eller låta en skriva
på tavlan och de andra rätta det och
låt oss släppa ut dem alla ur bänkarna,
då skola de alla vara sysselsatta, det
blir inget oväsen och ett skärpande av
disciplinen blir obehövligt. Man kan
lugnt säga att detta sätt är bra.»
»Barnen ha ingenting med sig», så
skildrar Tolstoi skollivet på Jasnaja
Poljana, »— varken läseböcker eller
skrivböcker. De få inga hemläxor. Icke
bara i händerna, även i huvudet slippa
de bära något. De äro ej skyldiga att
komma ihåg någon uppgift, ingenting
av det som de gjort föregående dag.
Tanken på den kommande lektionen
plågar dem icke. De ha ingenting annat
med sig än sin mottagliga natur och
övertygelsen att det i dag skall bli lika
lustigt i skolan som det var i går; de
tänka först på undervisningen då den
har börjat. Ingen som kommer för sent
får någonsin bannor, och de komma
aldrig för sent, med undantag av några
bland de äldre, som av sina fäder
emellanåt kvarhållas i arbete. Sker det en
gång, så springa de skyndsamt till
skolan och komma fram andfådda.»
Lyckliga bybarn i Jasnaja Poljana!
Men man förstår, att Tolstoi försöker
att åtminstone göra skolan till ett nöje
för barnen, ty hans tro på dess
uppfostrande värde är svag. Han gör i
sista hand ingen hemlighet av sin
övertygelse, som han förklarar sig ha vunnit
ur personlig erfarenhet av skolorna i
Marseille, Paris och andra Väst-Europas
städer, övertygelsen att man har att
tacka icke skolan, utan livet för största
delen av folkuppfostran över huvud, och
att en fri, öppen undervisning genom
offentliga föredrag, föreningar, böcker,
utställningar o. s. v. är varje
skolundervisning vida överlägsen. Huru därmed
än må vara: det är icke det riktiga eller
det falska i Tolstois idéer, som här i
första hand intresserar oss, utan det
karakteristiska däri; och karakteristiska
äro de verkligen i högsta grad och åt
alla sidor, icke blott i personligt
hänseende utan som ett tidens tecken, ja,
som ett profetiskt förebud.
Vad som framför allt är påfallande
är en betoning som står i skarp
motsägelse till vissa andra av Tolstois
lärosatser, hans ålderdoms pacifistiskt
antinationella, demokratiska likhetsläror: den
nationella betoning, med vilken han
framhåller ryska folkets rätt till en efter
dess egenart lämpad, av utländsk anda
oberoende uppfostran. Tolstois
bottenryskhet, den bondeadliga folkligheten
hos »Krig och freds» diktare förnekar
den väst-europeiskt liberala, bildade över-
och tjänstemannaklassens rätt att
påtvinga folket en undervisning som icke
motsvarar dess verkliga behov. Han
vänder sig därmed mot Peter den store,
vars verk denna väst-europeiskt liberala
tjänstemannaklass är, eller vars verk den
var, ty hans Ryssland är borta.
Tolstois idéer äro extremt anti-Petrinska,
anti-västliga, anti-civilisatoriska. Han
förklarar öppet att den bildade klassen
icke är i stånd att riktigt undervisa
folket, då den ser folkets väl i civilisation
och framåtskridande. Tolstoi tror icke
på framåtskridandets europeiska idé, han
förnekar den i ord och verk. Rysslands
liberala kritik måste medgiva, att »Krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
