Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Haga. Anteckningar av Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haga
Kinesisk paviljong på ön. Av Desprez.
stora lampor och prydd med växter i
krukor. Gästerna drogo lott om
platserna, taffelmusik exekverades av
hille-bardiärernas musikkår i lilla förstugan,
och supén var enligt konungens utsago
»särdeles munter».
I samma veva visades den nya
byggnaden för hertig Karl på dennes
namnsdag. Hertigen »hälsades där av
storturken, omgiven av sitt hov, vilken
inbjöd honom att tillbringa aftonen i hans
seralj». Seraljen var dock stationerad
på Stockholms slott, där det var
maskeradbal på kvällen, varvid en balett
utfördes av turkar och haremsdamer till
hans höghets ära.1
Från 1786 finns »första utkastet till
en paviljong av sten vid gamla Haga,
på Gustav III:s befallning författad» av
Piper. Casinot från 1783 är på denna
ritning betydligt utvidgat. Men nu var
Piper slagen ur brädet av Desprez,
som konungen engagerat i Rom. Och
det blev Desprez som gjorde ritningar
till det praktslott, som den 9 augusti
1786 högtidligen grundlades på en berg-
1 Dessa båda fester omtalas i hertiginnan
Charlottas dagbok, januari 1788. Där återgives
även konungens skildring av kiosken och av
dess invigning i ett brev till prinsessan Sofia
Albertina.
sluttning i den nya delen av parken.
Det har sitt stora intresse att av
bevarade ritningar se, hur uppgiften växt
och vilka olika stadier den genomgått
innan bygget sattes i gång. Detta är
ett oskrivet kapitel i vår konsthistoria
— åtminstone torde intet finnas i tryck,
annat än Sigurd Curmans för den
utomstående högst överraskande uppgift1, att
Desprez’ stora slottsförslag har sin
upprinnelse i Palladios ryktbara Villa
Rotonda vid Vicenza.
Utgångspunkten för detta bygge var
i själva verket alis ej konungens begär
att åstadkomma ett praktpalats, ett
svenskt Versailles. Uppgiften gällde
från början en kupolbyggnad av
måttligt omfång, och det ligger nära till
hands att antaga att konungens avsikt
var att denna rotunda skulle omsluta de
antika bildverk, han inköpt i Italien. På
Pipers generalplan 1786 antydes en
centralbyggnad på bergsluttningen.
Desprez’ antagligen första förslag visar
en märkligt enkel rotunda med släta,
osmyckade ytterväggar. Framfasaden
har tre dörröppningar under en enkel
tempelfronton.
1 I Svensk konsthistoria, utgiven av A.
Romdahl och J. Roosval 1913.
SI7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
