Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Idéströmningar inom den moderna engelska litteraturen. Av Stephen McKenna. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Idéströmningar inom den engelska litter attir en
än deras tekniska färdighet; mera känsla
uttryckes av poetens penna än vad som
förnummits i poetens hjärta, och då
kriget skänkte en emotionell erfarenhet som
endast poesien kunde beskriva, höllo sig
skalderna med få undantag borta, de
lättade sin själ emellanåt med korta
utbrott som liknade klagoskrin, men för
det mesta sparade de sig, kanske
instinktivt och med säker klokhet, tills
krigsshocken hade hunnit försvagas.
Teatern har visat ett glädjande och
ovanligt stort antal lyckade experiment gjorda
efter nya, ej traditionsbundna linjer. John
Drinkwater kom med en ny uppfattning
av historiskt drama i sin »Abraham
Lincoln»; en vidsynt teaterägare beslöt
framföra »The beggar’s opera» och visa att
två hundra år icke hade gjort John Gays
kvickhet förlegad eller hans djärvhet tam,
och en rad värdefulla nya pjeser kom i
stället för de enfaldigheter, som
framfördes under kriget i den enkla
föreställningen att soldater, som voro hemma
på permission från fronten, eller deras
vänner, som hade ledigt från sjukhus och
regeringsdepartement, icke ville gå in i
en teater på annat villkor än att de skulle
slippa använda sin hjärna.
Inom romanen finna vi, som jag redan
har nämnt, att de författare, som släppte
vad de sysslat med före kriget för att
skildra sina krigserfarenheter, ha
återvänt till sina gamla ämnen, och om fem,
tio eller tjugo år skola vi utan tvivel
fä se krigets psykologiska inflytande på
deras arbete, då krigets upprivande
erfarenheter hunnit bli assimilerade.
Arnold Bennett har i andra generationen
fortsatt sin krönika från mellersta
Englands industrisamhällen; hans »Roll-call»
tar upp berättelsen om en familj, vars
historia vi följde tills kriget avbröt den.
Galsworthy har gått vidare med släkten
Forsytes öden i sina båda romaner »In
chancery» och »To let». Sedan Wells
gjort en undersökning av krigets
omedelbara psykologi i »Mr. Britling» och
utmanat den konventionella religionen i
»The soul of a bishop», utmanar han
den konventionella engelska uppfostran
i »Joan and Peter», innan han skriver
om vår planets historia, från det
ögonblick då jorden lösgjorde sig från solen
till det ögonblick då signatärmakternas
representanter undertecknade
Versailles-fördraget. Compton Mackenzie fortsatte
sin mänskliga komedi — men det blir
en ändlös lista om jag skall anföra namn
efter namn, samma kommentar gäller
om dem alla; var och en av dem
fortsätter sitt förra, avbrutna arbete; och
formeln är densamma för alla: deras
tendens är att följa sina egna gamla linjer
och åtminstone i närvarande stund skriva
som om inget krig någonsin hade brutit
ut. En eller två, framför allt Conrad,
skrev i denna oberörda anda medan
kriget rasade som värst.
Om det är svårt att draga positiva
riktlinjer för de fyra senaste årens böcker,
kunna vi ej undgå att se några negativa
förändringar: den anda av kritik och
satir, som efter 1902 angrep alla engelska
institutioner, slumrar för ögonblicket,
dels därför att så mycket av det som
med rätta satiriserades nu har
modifierats genom stigande upplysning eller
sopats bort genom krigets nödvändighet,
dels därför att engelsmännen för
närvarande äro allt för trötta för att utöva
konstruktiv kritik, samt slutligen därför
att var och en för sig har för mycket
att göra med att ordna, iståndsätta och
stärka sin egen ställning i
samhällssystemet för att ha tid och intresse till
övers för det allmänna. Vi finna — och
det anser jag vara ganska överraskande
— att romanen hittills i mycket liten
utsträckning begagnat sig av det nya
sociala material som kriget skapat: de
sista sex åren ha sett en helt ny klass
597
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
