Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Den finska slädvisan. Av Henrik Renqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den finska s l adv is an
Av Henrik R enqvist
Göken gal i torra enen,
flyger strax sina färde.
Sången i den låga stugan
höres ej långt i världen.
EN TYSK BOK1 kom jag
att läsa några uppsatser
om olika länders folklyrik.
Författaren påvisar,
hurusom folklyriken så gott som överallt i
världen iklätt sig en likformig dräkt:
fyra rader, av vilka de två första ge en
naturbild, de två sista tala om kärlek.
Meyer ger ett otal exempel på het
indisk lyrik i fyra rader, han citerar
Nya Zealands poesi och anför malajiska
»Pantuns», t. ex.:
Wozu eine Lamp’ anzünden,
wenn kein Docht darin?
Wozu Lieb in den Augen,
wenn nicht Lieb irn Sinn?
Kinesernas »Schi-king» äro honom
icke främmande, altaier och teleuter
lämna sitt bidrag i vemodiga improvisationer,
wotjaker, ester, lappar, letter, litauer,
kosacker, tjecker, serber, ungrare,
greker, alla ha de fyrradingar med
naturinledning. Italienska ritorneller, spanska
coplas och portugisiska cantigas kasta
ofta i två rader en blick på naturen
innan de i de två sista stanna vid den
älskades ögon. I många fall har
naturinledningen karaktären av en stereotyp
formel; i andra ger den en
miljöstämning. Konstnärligt högst står den, då
den i några knappa stavelser fångar en
parallell från naturen till de två senare
1 gustav Meyer, Essays und Studien zur Sprachgeschichte und Volkskunde, 1885.
40 — Ord och Bild, 31 :a årg. c
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
