Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Burgteatern i Wien. I. 1741—1848. Av Maja Loehr. Översättning från författarinnans manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maj a Lo e hr
hovets mönster den franska klassiska
tragedien, den franska komedien, det
franska sångspelet, den italienska operan
och den italienska baletten. Det var
först tack vare personligt ingripande 1771
från kejsar Josef — då ännu sin moders
medregent i de österrikiska arvländerna
-—och de outtröttliga föreställningarna från
censorn Josef von Sonnenfels som den
dåvarande förpaktaren gentemot hovets
och adelns motstånd kunde få avskeda
den dyra franska truppen och engagera
ett tyskt sällskap. Tre gånger i veckan
skulle det spelas tysk komedi, tre gånger
opera buffa, och en gång skulle en
»musikalisk akademi» uppföras. Dessa
musikaliska akademier fortsatte ända in på
1870-talet och äro värda att
ihågkommas bland annat därför att såväl Mozart
som Beethoven flera gånger medverkat
vid dem. På Burgteatern blev också
den österrikiska folkhymnen av Haydn
för första gången sjungen och spelad.
Visserligen hade den tyska
dramatiska diktkonsten vunnit en seger genom
insläppandet av tyska komedier och
genom det år 1769 likaledes genom
Sonnenfels’ inflytande upprättade stränga
förbudet mot extemporering, och år 1775
hade Lessing, förkämpen för det tyska
dramat, mottagits med höga
ärebetygel-ser i Wien — Burgteatern firade hans
närvaro genom att uppföra »Emilia
Galotti» och hans översättning av
Dide-rots »Le père de familie» — men dock
tydde under den Maria-Theresianska
epoken ingenting på att man vid den nya
scenen ville taga del i den väldiga
andliga kamp som i riket hade flammat upp
kring den tyska teatern. Först då kejsar
JOSEF, som med teaterns verksamhet
förband bestämda politiska och
kulturella avsikter, aktivt gjorde sitt
inflytande gällande, utvecklade sig Burgteatern
till den Tyska nationalteatern, under
vilket namn kejsaren 1776 tog den under
sin direkta överuppsikt och underställde
den hovets administration, vari den
förblivit ända till sammanbrottet 1918.
Med full inre rätt har man därför
betecknat året 1776 som Burgteaterns
egentliga födelseår; först från denna
tidpunkt blev den, från att ha varit en
institution uteslutande för hovets förnöjelse,
till en anstalt för allvarlig och nationellt
orienterad konstvård. I motsats till sin
samtida, preusserkonungen Fredrik II,
som alis icke hade något intresse för
den uppblomstrande nationella
litteraturen och uteslutande gynnade franska
diktare och lärda, var Josef II alltigenom
nationellt sinnad. Och hans önskningar
om den tyska litteraturens och kulturens
utveckling nådde sin spets i grundandet
av en nationalteater. Att han med ali
sin entusiastiska vilja och det
målmedvetna allvar, varmed han ända till sin
tidiga död arbetade pä denna uppgift,
ofta i enskilda fall tog miste, att han i
sitt sökande efter inhemska talanger,
som han ville främja, förbisåg en Goethes
eller en Schillers unga uppåtsträvande
snille, och i stället för att ösa ur den
gamla folkliga konstens evigt friska brunn
i viss mån uppställde sin teater som
motpol och mönsterscen gentemot de
folkliga scenerna, det beror mindre på
bristande personligt förstående än på
tidsandan. Det var den tid, då den ur
protestantisk anda födda upplysningen
kämpade mot den rättroget vidskepliga
katolicismens övervälde, ett rättskaffens
men konstfientligt förnuft mot den alla
förnuftets lagar trotsande fantasien, den
begynnande klassicismen mot den
döende barocken. Kejsar Josefs Burgteater,
mönsterscenen för vården av det
regelbundna, blott av det talade ordet
framburna, från extemporistens och
dekorationskonstnärens geniala fantasiflykt
rensade dramat, som blott skall vända sig
till förnuftet, blir denna nya tidsandas
416
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
