- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettioandra årgången. 1923 /
417

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Burgteatern i Wien. I. 1741—1848. Av Maja Loehr. Översättning från författarinnans manuskript av A. L. W.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

B ii r g teatern i Wi e n

första storartade monument. Att den
uppstod just i de österrikiska länderna,
i en stad där ännu varje husfasad talade
om den barocka världsåskådningens
sinnesfröjd, och bland ett folk som har
barockens teaterglädje och skådelystnad
outrotligt i blodet, det har bevarat
Burgteatern från att gå under i
förstånds-mässig nykterhet.

Det passar helt i stycke med denna
härskares högst frisinnade tendenser att
han överlämnade teaterns inre
administration åt en av dess äldsta medlemmar
bildad »församling», som skulle
överlägga om repertoaren, rollbesättningen
och de löpande ärendena samt inom sig
utse för varje vecka alternerande
regissörer, vilka det ålåg att omhänderha
samarbetet med den högsta
teaterledningen inom hovförvaltningen.
Primadonnetvister och intriger gjorde det snart
nödvändigt att i stället för detta
skåde-spelarutskott sätta en av medlemmarna
väld »dirigent». Men den egentliga
teaterdirektören var och förblev kejsaren
själv.1 Ett särskilt intresse nedlade han
på engagerandet av sina skådespelare;
personligen höll han reda på alla tyska
skådespelare av rang och rykte och
prövade de rapporter, som en enkom för
detta ändamål till alla tyska scener
kringfarande teatermedlem måste insända
till honom. På detta sätt förvärvades
också tidens mest berömde tyske tragiker,
»det tyska skådespelets fader» Friedrich
L. Schröder, från Hamburg till
Burgteatern, där han under åren 1781—85
utvecklade en ytterst fruktbar verksamhet
som skådespelare och dramatisk
författare (bl. a. som Shakespeare-bearbetare).

1 Ett levande intryck av hans
teaterledning skänker den lilla boken »Josef II als
Theaterdirektor. Ungedrückte Briefe u.
Akten-stücke aus den Kinderjahren des Burgtheaters,
gesammelt u. erläutert von Rud. Payer v.
Thurn.» Wien 1920. —

27— Ord och Bild, S2\a årg.

Kejsar Josef II. Kopparstick
efter oljemålning av
F. H. F il g e r.

Om ännu på Maria Theresias tid
begreppet social mindervärdighet hade
häftat vid »komedianternas» klass, så höjde
kejsar Josef genom oavlåtliga bevis på
välvilja sina »nationalskådespelares»
ställning även socialt. Adelns och det
förnäma borgerskapets hus öppnade sig
för dem, och den nära nog svärmiska
ynnest som Burgteaterns skådespelare
än i denna stund åtnjuta hos Wiens
bästa kretsar går tillbaka på dessa
för länge sedan svunna dagar. Vid
deras engagement togs också nästan lika
mycket hänsyn till behärskandet av en
fin och kultiverad umgängeston som till
talangen. Wiens jeunesse dorée skulle
från hovteaterns parkett lära sig hur man
elegant och comme il faut rör sig i
salongerna. — Från Josefs initiativ
härleder sig också det till våra dagar
fortsatta, nu i den nya Burgteaterns foyer
uppställda porträttgalleriet, i vilket tea-

l7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:59:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1923/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free