Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Nordkinesiska stadsvyer. Av Osvald Sirén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Osvald Sir én
dernas murar. De uppfördes i allmänhet
i forbindelse med någon viktig helgedom
(såsom förvaringsställen för reliker), och
de förnämsta buddhistiska templen eller
klostren förlades helst icke mitt i
stadsvimlet, utan på natursköna platser ute
på landsbygden. Pagoderna bilda ej
heller någon enhetlig byggnadsgrupp.
De förete i arkitektoniskt avseende mera
betydande differenser — beroende av
tidsperiod, material och allehanda
religiösa traditioner —■ än några andra
byggnadsverk i Kina. Det är sålunda
omöjligt att ånge några grunddrag, som
vore gemensamma för dem alla, utom
att de äro smäckra torn med kvadratisk
eller polygonal grundplan, indelade i
tre, fem, sju, nio eller tretton våningar
samt varierande i höjd från c:a 20 till
120 meter. De äldsta bibehållna
pagoderna i Kina äro huvudsakligen byggda
av tegel, under det att de senare
vanligen ha en konstruktiv trästomme av
liknande art som templen. Men det
gives även sådana som äro uppförda av
sten eller av järn. Många av dessa höga
torn äro viktiga landmärken, vitt synliga
över de öppna slättbygderna i norra
Kina, och de tillmätas en stor betydelse
av menige man, icke blott såsom fasta
riktpunkter under långa vandringar, utan
också såsom beskyddande och
lyckobringande monument, tack vare sitt
inflytande på »fëng shui», dessa
luft-och vattenandar, som ingen gammaldags
kines vågar förbise när han går att
utföra ett viktigt arbete. Det är emellertid
mycket sällan man finner en pagod
dominera en hel gatubild eller en stadsvy
i Nordkina, såsom stundom är
förhållandet i södra Kina, exempelvis i Hangchow
och Soochow, där pagoderna bekröna de
högsta platserna inom staden.
Byggnadstypen är också rikast utvecklad i
sydligare regioner och förenklas till en
viss grad då den tränger mot norden.
De kraftfullaste och monumentalaste
kinesiska pagoderna äro de som utfördes
under Tang-perioden, då den
buddhistiska konsten överhuvud nådde sin högsta
blomstring i Mittens Rike, och av dem
återstå ännu några märkliga
representanter inom området för den gamla
huvudstaden Changan, strax utanför det
nuvarande Sian-fu. Där, i Tang-rikets
väldiga huvudstad, voro säkerligen
pagoderna icke så sällsynta, och stadsbilden
var i sin helhet långt monumentalare än
någon stadsvy i det moderna Kina.
I ali sin skenbara enformighet är
mången gammal kinesisk stad en rätt så
invecklad och villsam plats, full av
överraskningar i form av halvt ruinerade
gamla byggnader och fragmentariska
monument, som stå bortglömda vid trånga
sidogator, dit vandraren sällan styr sina
steg, av den anledning att dessa gator
ofta ha mera likhet med diken eller
smutsrännor än med vanliga gångbanor.
Sådana lämningar från svunna
storhetstider kunna uppspåras endast under
långsamma lokala studier; de ses icke vid
en sådan hastig vandring genom några
gamla städer som vi nu företagit.
Andamålet med denna har ju icke heller varit
att vinna någon historisk detaljkunskap
utan endast en föreställning om en del
karakteristiska drag i den kinesiska
stadsbilden, dess gator och byggnader samt
icke minst de omslutande murarnas
betydelse. Helhetsintrycket bestämmes
framför allt av den vitt utbredda massan
av låga hus och murar, mer. eller mindre
dolda under de vinglikt utbredda taken.
Blickar man ned på en sådan stad
från någon upphöjd punkt, så ser man
ofta ingenting annat än tak, långa rader
av gråa tegeltak, den ena bakom den
andra. Under den varma årstiden brytes
till en viss grad den dystra
enformigheten av gröna träd, som skjuta upp
mellan taken eller t. o. m. genom dem.
88
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
