Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Heliga veckan i Malaga. Av Mildred Thorburn Busck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mildred Thorburn Busck
liten barnatrupp, som i fotsida kläder och
med palmer över skuldran åtföljer en
naivt tillyxad och bemålad Kristus
ridande på en åsninna och med fålen
bredvid sig. En gammal präst ordnar
orolig och beställsam sin hjord, medan
ett par veritabla keruber, utvalda bland
det rikhaltiga material som står till buds
i varje spansk stad och försedda med
vingar, brinnande hjärtan och andra
lämpliga attribut, fullständigt tjusa
åskådarnas ögon.
Sedan återtager livet för ett par
dagar sin vanliga gång. Men med
askonsdagens kväll viker vardagsvärlden
alldeles tillbaka för den heliga veckans
säregna atmosfär. Från den kringliggande
landsbygden har folket strömmat
samman, och vid åtta-tiden äro gator och
torg kantade av täta människohopar,
som avvakta den första processionens
ankomst.
Som överallt i södern kan man
märka, att andakten till att börja med ej
tynger alltför mycket på sinnena. Man
knuffas, skrattar och trängs om
vartannat, nyfiket ögnande helgdagsstassen,
men så fort ljudet av en liten
silverbjällra hörs från närliggande gathörn,
faller som en förtrollning över de bidande
skarorna. Allas ansikten vändas i spänning
mot det spröda, klingande ljudet, och snart
ser man den första statygruppen i
vaxljusens sken vackla fram liksom på
åskådarnas huvuden mot den mörka fonden. Dessa
kolossalgrupper »los Pasos», vilka
framställa scener ur passionshistorien, förvaras
av brödraskapen, »las hermandades», i
kyrkornas sidokapell, där de dväljas i damm
och dunkel resten av året för att blott
under den heliga veckan föras ut inför
folket och hälsas som kära
barndomsminnen med återseendets glädje. Även
kyrkornas undergörande bilder deltaga
vid dessa tillfällen i de offentliga
processionerna — d. v. s. endast den lidande
274"
Kristus i Getsemane.
upp till nytt liv efter den korta vintern
och Sierra Nevadas snömassor lämnat
kvar sina spår efter den brådskande
nedfärden mot havet. Det är därför
tvenne inslag i denna den mest spanska
av alla fester, som i sig förenar det
mystiskt asketiska och det banalt utåtvända
i den moderne spanjorens religion, som
börjar på Calvarie-berget och slutar på
tjurfäktningsarenan och som skapat det
betecknande uttrycket för en strålande
uppsyn: »Ett ansikte som en
påskdagsmorgon. »
Redan Palmsöndagen, då tankarna
vandra till det fjärran Rom och dess av
påven välsignade palmskog i S:t
Peterskyrkan, börjar gatulivet antaga en
förväntansfull prägel. På eftermiddagen blir
det en procession — en första trevande
början till vad som komma skall —■ en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
