Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Hjalmar Branting. Hans betydelse för Sverige i utlandet. Av Fritz Henriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fritz Henriksson
ett sam hälls- och slutligen ett
mänsklighetsmedvetande —
världsmedborgarskapet — om den sociala rättvisan. Men
intet tvivel kunde råda om att den
vägen måste man gå och det målet måste
man alltid ha i sikte under den av- och
tilltagande men aldrig slutande
kampen. — — —
Det blev ett rörande avsked mellan
de två, som funnit varandra ovan
molnen och aldrig mera återsågo varandra,
mannen som sett seklet växa förbi
folkrörelserna efter den franska revolutionen
för att möta den nya tiden som en
undrande främling, och mannen som, till
så stor förvåning och undran från den
egna klassen, lösgjort sig från det gångna
och med bestämt inriktad vilja och fullt
förtroende såg det nya seklet öppna sig.
Sedan dess har jag haft förmånen,
länge under min utlandsvistelse med
långa mellanrum i olika länder och
senaste åren ofta, att få samtala med
Branting. Det har åtskilliga gånger skett
under upprörda tider, när det gällt stora
händelser eller frågor, i situationer då
människan träder fram i sin obeslöjade
omedelbarhet. Alltid har därvid detta
mitt första ungdomsintryck av något av
det fundamentala i Brantings livssyn och
livsgärning framträtt och bekräftats.
Strävan att förverkliga den individuella
rättvisan och denna samlad i den sociala
rättvisan, detta var vad som drev den
grånade statsmannen vid makten lika väl
som den ungdomlige agitatorn. Och allt
efter som blicken utåt vidgades och
inflytandet ökades, utsträcktes denna
känslighet för den sociala rättvisan till ett
levande intresse för de undertryckta i
alla länder och tog sig uttryck i
handlingar fria från räddhåga och likgiltiga
för den kritik de kunde framkalla. Ali
den översvallande hjärtegodhet, som
fanns hos Branting och nog ofta drev
honom kanske för långt i godtrogen väl-
vilja och välgärningar gent emot
individer, fick icke råda när det gällde att
i stora allmänna angelägenheter taga
ställning och handla. Med ali den
mjukhet och hänsynsfullhet som präglade
honom, visserligen, insatte han då sin
starka vilja och säkra målmedvetenhet.
De bestämmande ungdomsidealen blevo
också den äldre mannens ideal, och den
ljusa framtidssynen och den fasta
framtidstron rubbades icke av de tillfälliga
händelsernas förlopp.
I denna levande tro på den sociala
rättvisans framryckning, på dess insteg i
folkgruppernas och nationernas
medvetande finnes väl förklaringen till så
mycket av Brantings verksamhet icke minst
under det senare skedet av hans liv, när
denna verksamhet fick internationella
mått och med förkärlek sysslade med
internationella frågor. För honom var
den sociala rättvisan, i möjligaste mån
förverkligad, grundvalen för den ideala
sociala staten, och allt som hindrade en
utveckling i den riktningen borde
bekämpas, sålunda den på våldsteorien
vilande militarismen, imperialismen där den
undertryckte rasers och folks fria
självbestämmanderätt. Den sociala rättvisan
skulle starkare än något utjämna
motsatserna såväl inom folken som mellan
folken, rättens välde skulle genom denna
småningom ersätta våldets, på den vägen
skulle anledningarna till konflikter i
möjligaste mån avlägsnas eller utjämnas, i
stället för att genom nationalistisk
intresseisolering, rustningar och
maktkombinationer hopas och slutligen utmynna
i förödande katastrofer. I denna
grundåskådning må säkerligen i huvudsak
sökas orsaken till Brantings ställning till
det kejserliga Tyskland under kriget lika
väl som till hans kamp mot den
bolsje-vistiska diktaturens idéer. Lika starkt
som han hävdade försvar för den
individuella och nationella friheten och själv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>