Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Hjalmar Branting. Hans betydelse för Sverige i utlandet. Av Fritz Henriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fritz Henriksson
ting såsom främmande staters agent är
en otänkbarhet för den som aldrig så
litet kände honom. Till icke ringa del
torde han ha lockats av personligt
intresse att på närmare håll skåda
förhållandena i Ryssland under detta märkliga
skede, men hans huvudsakliga intresse
under och efter besöket kom att inriktas
på den stora betydelse för den vidare
utvecklingen av den ryska revolutionen
som en samfäld politik rörande
fredsproblemen bland västerns demokratiska
partier skulle ha. Han erfor också
tillräckligt under besöket för att förstå vilka
faror revolutionens extrema element
utgjorde, och han fick den uppfattningen
att det genom att för de moderata
krafterna i Ryssland framhålla hoppet på en
snar fred utmed internationella linjer
skulle vara möjligt att hejda den
tidevåg som hotade från denna extrema
riktning.
Vi veta nu att denna uppfattning
säkerligen var riktig; även vid
bolsjevist-revolutionens utbrott i november 1917
tvekade några av ledarna, av vilka två,
Kamenjeff och Sinovjeff, nu styra i
Ryssland. Men dessa planer gingo om intet,
liksom konferensen i Stockholm
misslyckades även i så måtto, att de
allierade vägrade representanter från deras
länder att hitresa. Från de krigförande
kommo ryssar och, betecknande nog,
starka delegationer från Tysklands båda
socialdemokratiska partier, med den
senare till rikspresident utnämnde Ebert i
spetsen. De förhoppningar som knutits
till konferensplanen voro redan från
början dömda att tillintetgöras, ty i det
stadiet kunde de krafter kriget satt i
rörelse icke hejdas på den vägen. Man
var ovan molnen, ganska främmande för
den brutala verkligheten därute där
kriget rasade och för de föreliggande
möjligheterna. Men företaget gav uttryck åt
vissa idéer som börjat vinna terräng,
och så snart kriget slutat skyndade man
att söka återknyta de avbrutna
förbindelserna mellan de olika ländernas
arbetare- och socialdemokratiska
organisationer, så att den första internationella
konferensen efter kriget redan 1919 kunde
hållas i Bern. Det var så gott som
självskrivet, att Branting blev väld till dess
ordförande.
Under tiden hade det politiska
maktskiftet ägt rum i Sverige och Branting
haft sitt första statsrådsämbete, varjämte
han ivrigt tagit del i de
interparlamentariska skandinaviska konferenserna, på
vilka man, parallellt med vad som ägde
rum särskilt i England, behandlade
utformandet av ett Folkens förbund efter
kriget såsom ett instrument att för
framtiden hindra nya krigskatastrofer. I de
tre skandinaviska länderna utarbetades
under 1918 och 1919 av särskilda
kommittéer i samförstånd med regeringarna
förslag till en internationell rättsordning
i avsikt att därmed påverka fredsavtalen
liksom vissa planer rörande det
föreslagna Folkens förbund, men en från
skandinaviskt håll gjord framställning att
från början få deltaga i förhandlingarna
rörande detta ledde icke till något.
Emellertid inbjödos vissa neutrala makter av
fredskonferensen i Paris till en icke officiell
överläggning angående Folkens förbund,
och i den delegation som av svenska
regeringen för ändamålet utsågs invaldes
även Branting. Några av de synpunkter,
som av de skandinaviska delegationerna
därvid framhöllos, vunno beaktande vid
den slutliga utformningen av
förbundspakten. Därmed inleddes Brantings
egentliga arbete för Folkens förbund.
Branting var nu ett namn av vägande
betydelse i folkens rådslag, om också
utanförstående i den feberheta krigssluts-
296
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
