- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiofjärde årgången. 1925 /
311

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Vem var den okände? Av Andreas Lindblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vern var den okände?

Henry Fuseli. Oljemålning av John O pie.
/ National Portrait Gallery.

rige. Sannolikt var bysten en gåva från
Sergel till Fehrman, som f. ö. var gift
med hans systerdotter. Antingen är
ifrågavarande byst försvunnen, eller också
måste den kunna identifieras med den enda
anonyma Sergelbyst, som
överhuvudtaget är bekant: Amicus amicum-bilden
i Nationalmuseum. Då detta
kamratporträtt allmänt dateras till Romtiden,
ligger möjligheten av identitet onekligen
snubblande nära. Vissheten är givetvis
beroende av om kända Fuseliporträtt i
likhetshänseende stämma överens med
vår terrakottabyst. Först och främst bör
då den ovan omtalade profilbilden
rådfrågas. Den stämmer nära med bysten:
nästan alldeles samma konturlinje. Båda
porträtten frappera genom förekomsten
av polisonger (så ock å karikatyrerna), ett
under denna tid ingalunda allmänt mod.

Det är emellertid tydligt, att Sergel
både i blyertsritningen och bysten nå-

got idealiserat sin modell. Fuseli hade
nämligen en öm punkt, det var hans
väldiga näsa. Man finner också, att
Sergel i karikatyrerna av Fuseli i
förstorande syfte begagnar sig av detta så
tacksamma karakteriseringsobjekt. Hade man
ej Sergels egna påskrifter, skulle man
därför knappast våga sätta likhetstecken
mellan karikatyrernas och
blyertsporträttets man.

De hittills kända Fuseliporträtten vackla
mellan naturtrogen sannfärdighet och en
tendens till förskönande. En teckning
av sir Thomas Lawrence t. ex., utförd
tjugu år efter Sergels byst, bygger sin
fysionomiska verkan på ett betonande av
den mäktiga näsryggen, medan Bailys
åtskilligt senare byst — som på sin tid
tillhörde Lawrence — mera rundar av profir
len. Från Henry Fuselis gamla dagar
stammar likaledes det här återgivna, vackra
porträttet av Opie, vilket för övrigt på

347

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:59:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1925/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free