Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Borgholms slott under de sista trehundra åren. Av Ernst E. Areen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Borgholms slott
K a l k s t e n s r e li e f från en i Lindby, Öland, funnen
spiselfris, troligen stttlen från Borgholms
slott. Teckning av J. R. Siden.
I Kalmar museum.
tiga lynne och sitt sträva, överlägsna
uppträdande.
Adlersparres rastlösa och oegennyttiga
arbete under 1800-talets andra decennium
för befrämjandet av Olands ekonomiska
uppblomstring, först i egenskap av
ordförande i kommittén för de vidsträckta
kronoallmänningarnas fördelning, och
sedermera som chef för den provisoriska
länsstyrelsen på ön, borde onekligen hava
förvärvat honom befolkningens
tacksamhet och aktning samt bragt det
sannings-lösa mordbrandsryktet till tystnad. Så blev
emellertid tyvärr icke förhållandet. Den i
samband med djurgårdsinrättningens
upphävande beslutade uppdelningen av
kronans utmarker mottogs redan från början
med misstro och ovilja från allmogens
sida till följd av vissa okloka och
småaktiga. åtgärder, som företagits innan
Adlersparre 1812 blivit kommitténs
ordförande och drivande kraft. Genom
böndernas avoga hållning försvårades och
fördröjdes kommitténs ansvarsfulla och
omfattande arbete, och när det väl blivit
slutfört riktades missnöjet bland dem
som ansågo sina privatintressen illa
tillgodosedda genom kommitténs förslag till
allmänningsjordens fördelning
huvudsakligen mot Adlersparre personligen.
Uppmätningen och kartläggningen av allmän-
ningsjorden, som verkställts innan
kommittén konstituerades, hade ej blott
utförts på ett synnerligen otillfredsställande
sätt, utan vederbörande lantmätare hade
även avpressat bönderna höga och
orättmätiga avgifter för sin undermåliga
förrättning. På Adlersparres tillskyndan
blevo de emellertid befordrade till laga
näpst för sin »orättvisa prejning» och
underblåste sedermera av hämndbegär
efter bästa förmåga befolkningens
missriktade ovilja mot den energiske
landshövdingen. Betecknande är att i spetsen
för den ljusskygga agitationen stod
lantmätaren O- Wahlberg på Galltorp (i
Gärdslösa), »en för sin tid genom sin rikedom
framstående man ■— — — som sjelf
ansågs ej fri från grof vinningslystnad.»1
Denne herre drog sig ej för att till
bundsförvant i kampanjen mot Adlersparre
taga det illvilliga skvallret rörande
slottsbranden och insamlade en del intyg om
förmenta materialstölder och annan
skadegörelse på slottet, utfärdade av vid
Adlersparres fabriker och Borgholms
kungsladugård åren närmast före eldsvådan
anställda arbetare.
Hur ringa värde Wahlberg själv
ansåg dessa av lättrogna och om den rätts-
1 Carl Rydström, Borgholms slott, Sthlm
1882 sid. 61.
395
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
