Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - De astronomiska monumentaluren. Av Theodor Wåhlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De astronomiska m o n u m entaluren
likaväl som himlens sol går ned bakom
horisonten, håller sig dold hela natten
och stiger vid soluppgången åter fram
synlig över horisonten •— ett enkelt men
utomordentligt sinnrikt sätt för
åstadkommande av en så långt möjligt trogen
bild av soluppgångs- och
solnedgångsfenomenet. Aven å detta ur hava
månfaserna framställts enligt
ringtavlesyste-met, och några figuruppträden hava icke
heller här förekommit.
Enligt det äldsta planisfäriesystemet
hava säkerligen utförts såväl det första
uret i Strassburgs munster, byggt år 1354
av jehan Bcernave och nedbrutet vid
mitten av 1500-talet, som också det år
1401 av mäster CLAUS GuTSCH från
Rott-weil bygga uret i domen i Villingen. Det
enda som är kvar av det förra uret är
den i smidesjärn utförda, ytterligt
sinnrikt inrättade tupp, som från urets översta
krön med sitt galande markerat timmarna.
Av det senare uret finnes intet i behåll,
men i Villingens stadsarkiv förvaras ännu
en vid urets uppsättande nedskriven
berättelse, som ger en synnerligen god
vägledning för bedömandet av detta urs
konstruktion och verkningssätt.
De mest bekanta uren av
astrolabie-systemet finna vi i Saint-Jean i Lyon, i
katedralen i Münster och å rådhusgaveln
i Ulm, alla rikt utstyrda och av
påfallande dekorativ verkan.
Uret i Saint-Jean i Lyon har mycket
gamla anor, men varken dess ålder eller
dess första utseende äro kända. Efter
dess grundliga ombyggnad 1598 av
nicolas llpplus från Basel beskrives det
såsom ett framstående mästerverk. Men
redan 1660 underkastades det en
genomgripande ombyggnad, som utfördes av
lyonesaren Guillaume Nourrisson, och
fick då sin ännu bevarade typ. Efter en
mycket olycklig restaurering 1856 blev
detta ur år 1904 på ett förtjänstfullt sätt
Uret å rådhuset i Ulm.
återställt av den världsberömda
urmakarefirman Chateau i Paris. Detta ur har
alltid varit föremål för en välförtjänt
beundran och omtalas såsom »la pius belle
horloge de France». Tre gånger om
dagen markeras timslagen av den galande
hanen och ängelen Gabriels framträdande
inför den ödmjukt knäböjande Maria, över
vilken en duva i solgloria sänker sig ned,
medan den ovanför sittande Gud Fader
tre gånger gör korstecknet. Under tiden
spelar ett klockspel hymnen »Sancte
spiritus», till vilken en putto med taktpinne,
huvud och fot anger takten.
Uret i katedrale7i i Münster byggdes
1408 av munken friedrich i klostret
Hude i Oldenburg men blev av
veder-döparna år 1534 med yxor och hammare
»gantz toschlagen und in grundt vor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
